Hans Helander – Wikipedia

Hans Helander, född 27 juli 1942 i Kungsör, är professor emeritus i latin.

Biografi

Hans Helander tog studentexamen 1962 och gjorde sedan militärtjänst på Arméns tolkskola i Uppsala. År 1966 tog han filosofie magisterexamen med ämnena latin, grekiska, ryska och engelska. Sedan följde filosofie licentiatexamen 1969 och studier vid lärarhögskolan i Stockholm 1969-70. Helander disputerade 1977 på en avhandling om abstrakta substantiv i latinet och fick docentkompetens samma år. Efter tjänstgöring som lektor i latin, grekiska och ryska vid Falu gymnasium 1971-1991 utnämndes han till universitetslektor vid Uppsala Universitet 1991 och blev biträdande professor 1997. Helander befordrades till professor i latin vid Uppsala Universitet 2000.^[1]

Forskargärning

I sin forskning har Helander ägnat sig dels åt det klassiska latinets grammatik, syntax och semantik, dels åt det så kallade nylatinet, det vill säga renässansens och följande epokers latinlitteratur.^[1] Han har på det sistnämnda området givit ut och kommenterat tre på latin skrivna ungdomsverk av Emanuel Swedenborg samt publicerat en större studie över latinlitteraturen i Sverige under perioden 1620-1720.^[2]

Helander har dessutom i ett antal artiklar behandlat några av den svenska Stormaktstidens viktigaste latinförfattare (Johan Stiernhöök, Olof Hermelin, Claes Örnhielm, Andreas Rydelius och Gustaf Peringer Lillieblad) och i flera uppsatser belyst europeisk hexameterdiktning till Gustav II Adolfs ära. Han har också skrivit huvuddelen av kommentaren till Johannes Magnus, Goternas och svearnas historia (översättning av Kurt Johannesson, 2018).^[3] Helander har vidare författat flera studier rörande vetenskaplig terminologi och nomenklatur, bland annat Latin och grekiska i naturvetenskaperna (2021).^[4]

Utmärkelser

Kgl Vetenskapssamhällets i Uppsala pris för ”tillgängliggörande av nylatinska texter inom vetenskapens alla fält” (2005)
Kgl Vetenskapsakademiens Letterstedtska pris (2006)^[5]
Kgl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Rettigska pris (2015)^[6]
Svenska Akademiens Zibetska pris (2015)^[7]

Bibliografi i urval

On the Function of Abstract Nouns in Latin. (Diss.) Uppsala 1977 (Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Latina Upsaliensia 11.)
The Noun victoria as Subject. Uppsala 1982 (Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Latina Upsaliensia 14.)
Emanuel Swedenborg. Festivus applausus in Caroli XII in Pomeraniam suam adventum. Edited, with introduction, translation and commentary. Uppsala 1985 (Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Latina Upsaliensia 17.)
Emanuel Swedenborg. Camena Borea. Edited, with introduction, translation and commentary. Uppsala 1988 (Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Latina Upsaliensia 20.)
Emanuel Swedenborg. Ludus Heliconius and other Latin Poems. Edited, with introduction, translation and commentary. Uppsala 1995 (Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Latina Upsaliensia 23.)
Neo-Latin literature in Sweden in the Period 1620-1720. Stylistics, Vocabulary and Characteristic Ideas. Uppsala 2004 (Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Latina Upsaliensia 29.)
Olof Hermelin, Hecatompolis Suionum. Svenskarnas hundra städer. Övers. av Tore Wretö; lat. textetablering av Bengt E. Thomasson; kommentar av Hans Helander. Stockholm: Atlantis 2010.
Johannes Magnus, Goternas och svearnas historia. Översättning Kurt Johannesson. Kommentar av Kurt Johannesson och Hans Helander. Utg. av Michaelisgillet och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Stockholm 2018 (Handlingar, historiska serien 35.)
Latin och grekiska i naturvetenskaperna. Morfem förlag 2021.

Referenser

^ [a b] ”Hans Helander”. Uppsala universitet. https://www.katalog.uu.se/empinfo/?id=XX1145. Läst 24 januari 2023.
^ Thure Stenström (14 januari 2005). ”Slang på latin ger ny bild av stormaktstiden: Rec. av Hans Helander, Literature in Sweden in the Period 1620-1720. Stylistics, Vocabulary and Characteristic Ideas.”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2005-01-14/56/SVD. Läst 24 januari 2023.
^ Johannesson, Kurt & Helander, Hans (2018). Johannes Magnus. Goternas och svearnas historia
^ ”Hans Helander. Latin och Grekiska i naturvetenskaperna”. Morfem förlag. https://morfem.se/57-hans-helander.html. Läst 24 januari 2023.
^ ”Priser från Vetenskapsakademien. Pressmeddelande”. mynewsdesk.com. 13 februari 2006. https://www.mynewsdesk.com/se/kungliga_vetenskapsakademien__kva/pressreleases/priser-fraan-vetenskapsakademien-78919. Läst 24 januari 2023.
^ ”Finfint pris för filosofiskt bevis”. Svenska Dagbladet. 25 mars 2015. https://www.svd.se/arkiv/2015-03-25/24/SVD. Läst 24 januari 2023.
^ ”Svenska Akademien har beslutat tilldela Hans Helander Zibetska priset för år 2015”. Svenska Akademien. 19 mars 2015. https://www.svenskaakademien.se/press/zibetska-priset-4. Läst 24 januari 2023.

[cv-1] [a b] ”Hans Helander”. Uppsala universitet. https://www.katalog.uu.se/empinfo/?id=XX1145. Läst 24 januari 2023.

[2] Thure Stenström (14 januari 2005). ”Slang på latin ger ny bild av stormaktstiden: Rec. av Hans Helander, Literature in Sweden in the Period 1620-1720. Stylistics, Vocabulary and Characteristic Ideas.”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2005-01-14/56/SVD. Läst 24 januari 2023.

[3] Johannesson, Kurt & Helander, Hans (2018). Johannes Magnus. Goternas och svearnas historia

[4] ”Hans Helander. Latin och Grekiska i naturvetenskaperna”. Morfem förlag. https://morfem.se/57-hans-helander.html. Läst 24 januari 2023.

[5] ”Priser från Vetenskapsakademien. Pressmeddelande”. mynewsdesk.com. 13 februari 2006. https://www.mynewsdesk.com/se/kungliga_vetenskapsakademien__kva/pressreleases/priser-fraan-vetenskapsakademien-78919. Läst 24 januari 2023.

[6] ”Finfint pris för filosofiskt bevis”. Svenska Dagbladet. 25 mars 2015. https://www.svd.se/arkiv/2015-03-25/24/SVD. Läst 24 januari 2023.

[7] ”Svenska Akademien har beslutat tilldela Hans Helander Zibetska priset för år 2015”. Svenska Akademien. 19 mars 2015. https://www.svenskaakademien.se/press/zibetska-priset-4. Läst 24 januari 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]