Harald Fryklöf – Wikipedia

Harald Fryklöf
Grav (Uppsala)
Grav (Uppsala)
Levnad
Född14 september 1882
Uppsala Sverige
Död11 mars 1919 (36 år)
Ersta sjukhus Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[1]
kartor
Tonsättare
InstrumentOrgel
Familj
FöräldrarFredrik Fryklöf
Selma Charlotta Rudolfina Lindh

Harald Leonard Fryklöf, född 14 september 1882 i Uppsala, död 11 mars 1919 på Ersta sjukhus av spanska sjukan, svensk tonsättare och organist.

Fryklöf föddes av kronolänsmannen Fredrik Fryklöf (1844–1927) och hans hustru Selma Charlotta Lind (1854–1886). Hans mamma dör när han bara är 3 år gammal.

Fryklöf var lärare vid Musikkonservatoriet och organist vid Storkyrkan i Stockholm. Hans tonsättningar (kammarmusik, orkester-, kör-, piano- och orgelverk samt solosånger) vittnar om stort kunnande, en viss egenart och djup ingivelse och lovade mycket för framtiden. I sina kammarmusikverk anknöt han till Emil Sjögrens stil. Tillsammans med Oscar Sandberg redigerade han körsamlingen Musica sacra (1915).[2]

Harald Fryklöf ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Orkesterverk

[redigera | redigera wikitext]
  • Allegretto i E-dur för stråkorkester
  • Konsert-Ouverture op 1.

Orkesterverk med sång

[redigera | redigera wikitext]
  • Två sånger op 4
    • Jag önskar...
    • o Långt fjärran...
  • Afton
  • O, sköna land (1900)
  • Påsksång (svensk psalmen 104)
  • Saliga äro de döde;
  • Funf geistliche Lieder
  • O Guds lamm (1912; även i Folkkörboken, utg E Åkerberg, D 1, Sthlm 1923),
  • Pingstsång (1914),
  • Lovsång (sv ps 29, 1914),
  • En stjärna gick (sv ps 67),
  • Du bar ditt kors (sv ps 89),
  • Påsksång (sv ps 108, 1914),
  • Det gamla år framgånget är (sv ps 411),
  • Davids Psalm 51
  • Och inte vill jag sörja. — Baryton, 4-st bl kör o orgel: Gräset torkar bort (1917). —
  • Han på korset

Sång och piano

[redigera | redigera wikitext]
  • Sång och piano: Op 2, To Digte af Thor Lange
  • Sånger för en röst med piano, h 1—2, Khvn & Leipzig [1913] (härav 2 sånger tr i Svensk sånglyrik, bd 1, Sthlm 1951);
  • I dag vill jag tacka dig (1913), Sthlm 1933.
  • Bergtagen (1902)
  • Beväringar (1901)
  • Den långa dagen (1903)
  • En nyårs-låt (1900/14)
  • For Maanen drive (1913)
  • Gillevisa; Haf och himmel (1903)
  • I ungdomen
  • Jag satt vid en enslig
  • Jag önskar att allt som en gång (1908)
  • Långt fjärran där vågorna (1910).
  • Helig.. . [14 tonsättn till liturgiska texter] (Missale för svenska kyrkan, 2. uppl, Sthlm 1918).
  • 8 mindre pianostycken
    • En visa om våren
    • Ung mor
    • Den första svalan
    • En blomstervisa
    • Murgröna
    • Strömkarlen
    • Den gamla logen
    • Bäcken
  • Fuga i c#-moll (1910)
  • Impromptu
  • Allegretto
  • Andante semplice
  • Andante sostenuto
  • Etude i F-dur
  • I gröngräset, hambo
  • Sommarvindar (1915/18)
  • Sonat i e-moll
  • Vals i D-dur
  • Fuge, op 3
  • Doppel-Canon
  • Andante funébre
  • Entrata
  • Symfoniskt stycke (Stockholm 1926)
  • Passacaglia
  • Impromptu festivo
  • Preludium till koralen 198 (1912)
  • Preludium till koralen 424 (1912)

Violin och piano

[redigera | redigera wikitext]
  • Sonata a la legenda (1918)

Sonat [h, 1 sats] (1913).

  • Harmonisering av koraler i dur och moll jämte kyrkotonarterna
  • Ytterligare smärre komp, i huvudsak kontrapunktiska, åtskilliga kompositionsfragment och skisser (till sånger och troligen till violinsonaten i h), en stor del av musiken till ovan nämnda historiska gudstjänster, smärre andra liturgiska tonsättningar, div. material från studietiden samt »Kontrapunktstudier», påbörjat arbete, möjligen avsett för undervisning i kontrapunkt.
  1. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 18 mars 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]