Helmer Lagergren – Wikipedia
Helmer Lagergren | |
Född | 7 december 1862[1][2] Vika församling[1][2], Sverige |
---|---|
Död | 3 januari 1947[1][2] (84 år) Falu Kristine församling[1][2], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Författare[3] |
Barn | Tore Lagergren (f. 1907) |
Redigera Wikidata |
Helmer Lagergren, född 7 december 1862 i Vika, Dalarna, död 3 januari 1947 i Falun, gravsatt i familjegraven på Dala Husby kyrkogård, var en svensk postmästare och kulturhistoriker. Lagergren var son till Knut Harald Lovis Lagergren (1826-07-23 - 1904-12-23) och Maria Vilhelmina "Mina" Norström (1830-05-26 - 1915).
Lagergren avlade studentexamen 1882 i Falun och var filosofie studerande vid Uppsala universitet höstterminen 1882 till vårterminen 1883. Han blev extra ordinarie postexpeditör 1883, biträdande postexpeditör 1886 vid järnvägsposten i västra distriktet, vid mellersta distriktet 1894. Han var verksam i postverkets tjänst på olika håll bland annat som postexpeditör i Hudiksvall 1897-98 och i Kristinehamn 1898-08, innan han blev postmästare i Korsnäs 1908, i Ljusdal 1914 samt i Luleå 1915, där han var verksam till och med 1929. Vid sidan härom var han verksam som genealog och kultur- och personhistoriker. Lagergren är känd för sina biografiska postmatriklar och olika släkthistoriska arbeten. Han utarbetade år 1911 en utredning över släkten Lagergren (Dalagrenen & Västgötagrenen), vilket omfattar omkring 110 personer. Han var en flitig medarbetare i lokaltidningarna på de orter där han bodde. Han erhöll 1942 den kungliga medaljen Illis Quorum.
Helmer Lagergrens efterlämnade papper är uppdelade på olika arkiv. De finns dels i Dalasamlingen i Falu stadsbibliotek med bland annat avskrifter av kyrkböcker, gårdshandlingar från bergsmansgårdar i Falutrakten, släkttavlor över ca 350 släkter med anknytning till Falun och Mora samt privata papper. Sådant som rör Kristinehamn och Värmland finns i Värmlands museum i Karlstad. och har förtecknats i årsboken Värmland förr och nu 1938. Hans anteckningar om Värmlandsstudenter i Uppsala 1593-1917 finns i Värmlands nations i Uppsala ägo. En del material efter honom finns också i Uppsala universitetsbibliotek
Bibliografi (urval)
[redigera | redigera wikitext]Svensk postmatrikel 1894, 1900, 1905, 1910, 1916.
Matrikel över poststationsföreståndare. 1903.
Kristinehamns kyrkas böcker- Vigda, födda och döda 1645-1689. 1906-09.
Från det forntida Kristinehamn. Kulturbilder 1906.
Vad blir portot? Posttaxebok. 1907-09.
Värmländska släkter. Ett bidrag till Värmlands personhistoria. 1913.
Jacob Ingelssons berättelse över Stora Kopparberget år 1716. 1913
Ett stort antal artiklar i olika tidningar och tidskrifter, bl.a. Falu-kuriren, förtecknade i årsboken Värmland förr och nu år 1938.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] K Helmer Lagergren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10889, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Nordic Authors, Projekt Runeberg, läs online.[källa från Wikidata]
|