Magnesiumbrist – Wikipedia

Magnesiumbrist
Magnesium
Klassifikation och externa resurser
ICD-10	E61.2
Medlineplus	002423

Magnesiumbrist är ett medicinskt tillstånd av brist på magnesium. Tillståndet visar sig ofta, men inte alltid, som hypomagnesemi (för låga halter av magnesium i blodet) och kan ibland vara organspecifik, att bristtillståndet endast förekommer i ett eller något organ.^[1]

Magnesiumbrist brukar som regel uppstå till följd av allmän näringsbrist som kan ses vid ätstörningar, långvariga diarréer, alkoholism, tarmsjukdomar med mera.^[2] Det kan också uppstå i kombination med en mer generell ämnesomsättningssjukdom, eller sjukdomar i sköldkörteln (giftstruma eller hypotyreos), eller till följd av föda med mycket fytinsyra. ICD-10 räknar det som en störning i mineralomsättningen, så länge som den inte uppstår till följd av problem med bisköldkörteln, D-vitaminbrist eller dålig kosthållning.^[3]

Magnesiumbrist kan korrigeras med läkemedel i tablettform (t ex Emgesan). Dessa läkemedel kan framkalla dåsighet/trötthet hos patienten vilket måste beaktas i samband med bilkörning m m - men i vissa länder utnyttjas denna egenskap; i exempelvis Tyskland säljs tabletter med magnesium i kombination med D-vitamin, lavendelextrakt m m receptfritt som ett slags sömnförbättringsmedel (t ex Altapharma Magnesium 400 Nacht).

Bland i övrigt friska människor är magnesiumbrist ovanligt eftersom magnesiumhalten regleras av njurarna.^[4]

Vid magnesiumbrist märks framför allt mental påverkan, såsom nedsatt uppmärksamhet och irritation, men också problem med muskelkramper och domningar.^[1] Det finns en samsjuklighet mellan magnesiumbrist och migrän,^[5] och Hortons huvudvärk.^[6]

Svårare magnesiumbrist kan påverka hjärtfunktionen, samt yttra sig i snabbare hjärtslag. Muskelkramper kan uppkomma oftare och värre, och man kan få känslor av stickningar i huden. De psykiska besvären kan tillta.^[7]

Magnesiumbrist kan också påverka fertiliteten och fosterutvecklingen.^[8][9]

Magnesiumbrist kan också leda till kalciumbrist, eftersom kroppen behöver magnesium för att ta upp kalcium.^[10][11]

För att få i sig magnesium kan man äta mat som innehåller magnesium som bland annat samtliga gröna växter^[11] samt fisk, mjölk och flera sorters spannmål.^[12] Man kan också ta kosttillskott med magnesiumsalter eller vid svårare fall kan magnesium tillföras intravenöst.^[13] Även magnesiumhaltigt vatten kan drickas för att man skall få i sig magnesium.^{[4][14][15][16]} Upptaget av magnesium som främst sker i tunntarmen är olika beroende på hur de olika formerna av magnesium är lösliga.^[17][4][14] Vissa kelater med magnesium som magnesiumcitrat och magnesiumlaktat tas upp flera gånger fortare än exempelvis magnesiumoxid.^[17][4] Vissa andra studier ser dock ingen skillnad på upptaget av magnesium över längre perioder mellan de olika formerna.^[14][18] Samtliga former av magnesium verkar likadant och existerar i kroppen i samma former när de väl tagits upp i tarmen.^[14] Olika mineraltillskott använder olika former av magnesium.^[4] När magnesiumbristen är åtgärdad brukar eventuella symtom gå tillbaka.^[11]

Just magnesiumsulfat som vid höga doser har en laxerande effekt kan också ges för att få i sig magnesium om lägre doser ges.