Itaipu-dammen – Wikipedia

Itaipu-dammen
Itaipu2.JPG
Itaipu-dammen
Dämmer uppParanáfloden
PlatsParaguay Paraguay
Brasilien Brasilien
Underhålls avItaipu Binacional
Längd7 700 m
Höjd196 m
Bygget påbörjades1975
Öppningsdatum1982 dammen färdig
5 maj 1984 elproduktion
Vattenkraftverk
Fallhöjd120 m
Effekt14 000 MW
Årsproduktion94,7 TWh (max)
Turbinantal20
TurbintypFrancis
Reservoar
Omfång29 miljarder m³
Yta1 350 km
Geografiskt läge
Koordinater25°24′30.42″S 54°35′21.13″V / 25.4084500°S 54.5892028°V / -25.4084500; -54.5892028

Itaipu-dammen (spanska: Itaipú; portugisiska: Itaipu) är ett vattenkraftverk i Paranáfloden på gränsen mellan Brasilien och Paraguay. Invigningen ägde rum 1984 och det är världens för närvarande (2021) näst största kraftverksanläggning. Som mest har den producerat 103 TWh under ett år (2016), mer än alla svenska vattenkraftverk tillsammans. Dammen är 196 m hög och bildar en konstgjord sjö med en yta på 1 350 km² – ungefär motsvarande Mälarens areal. Reservoarens volym uppgår till cirka 29 miljarder kubikmeter.[1]

Förhandlingar mellan Brasilien och Paraguay kring dammen inleddes under 1960-talet och 1975 påbörjades byggnationen. Som mest var runt 40 000 arbetare knutna till projektet och totalt användes 12,3 miljoner m³ betong. Dammen stod klar 1982 varpå reservoaren började fyllas.

Elproduktionen inleddes i maj 1984. Därefter togs två till tre aggregat, bestående av en turbin och en generator vardera, i bruk per år fram till 1991. Kraftverket bestod då av 18 aggregat, var och en med en kapacitet på 700 MW, således en total maximal effekt på 12 600 MW. Ytterligare två enheter togs i bruk i september 2006 och mars 2007, men fortfarande används dock endast maximalt 18 åt gången.

Itaipú-dammen har, liksom i fallet med Yacyretá-dammen, varit föremål för flera politiska kontroverser. Förutom korruption och förskingring av medel under uppbyggnaden har den administrativa modellen, en stiftelse med två nationer som ägare, lett till stor korruption och förskringring av stiftelsens inkomster. I Paraguay har Itaipú oftast fungerat som en stat i staten som finansierat de styrandes valkampanjer och byggt upp parallella sociala system vid sidan om de statliga.

En stor fråga har också varit den del av inkomsterna som Paraguay erhåller från Brasilien som använder huvuddelen av den producerade energin. Frågan om royalties för elförsäljningen kom att bli en av huvudfrågorna i det paraguayska valet 2008 och var också ett av skälen till att den fd. biskopen Fernando Lugo vann valen samma år. 2009 omförhandlades Itaipú-avtalet med Brasilien, något som kom att bli Lugos största politiska seger, och Brasilien förband sig att betala 360 miljoner dollar per år i royalties från tidigare 120 miljoner. Avtalet ratificerades i den brasilianska kongressen i april 2011 och väntar nu godkännande i den brasilianska senaten.

Dammen finns med på den lista över moderna världens sju underverk som American Society of Civil Engineers sammanställde 1994.

Årlig elproduktion
År Antal enheter
i drift
GWh
1984 0-2 277
1985 2-3 6,327
1986 3-6 21,853
1987 6-9 35,807
1988 9-12 38,508
1989 12-15 47,230
1990 15-16 53,090
1991 16-18 57,517
1992 18 52,268
1993 18 59,997
1994 18 69,394
1995 18 77,212
1996 18 81,654
1997 18 89,237
1998 18 87,845
1999 18 90,001
2000 18 93,428
2001 18 79,307
2002 18 82,914
2003 18 89,151
2004 18 89,911
2005 18 87,971
2006 19 92,690
2007 20 90,620
2008 20 94,684
2009 20 91,652
2010 20 85,970
2011 20 92,246
2012 20 98,287
2013 20 98,630
2014 20 87,800
2015 20 89,200
2016 20 103,100
2017 20 96,387
2018 20 96,585
2019 20 79,444
2020 20 76,382
2021 20 66,369
Totalt 20 2,830,945
  1. ^ ”Paraná – elv”. Store norske leksikon, snl.no. cc-by-sa. http://www.snl.no/Paran%C3%A1/elv. Läst 21 januari 2011. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]