Ivar Fleming – Wikipedia

Ivar Fleming
Död	1548[1][2][3]
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Politiker, militär
Barn	Lars Ivarsson Fleming (f. 1520)
Föräldrar	Joakim Fleming Elin Björnsdotter
Släktingar	Joakim Fleming (syskon) Valborg Fleming (syskon) Erik Fleming (syskon)
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Ivar Joakimsson Fleming, död 1548 på Nynäs i Södermanland, var en svensk riddare och riksråd. Han föddes strax före 1487, förmodligen på faderns sätesgård Sundholm i Egentliga Finland.

Ivar Fleming var fogde i Kumogårds län 1512–1513 och åter igen från 1521 samt häradshövding i Masko härad från 1519. I befrielsekriget stödde han Gustav Vasa och utnämndes till befälhavare för trupperna utanför Viborg 1523 och för den flotta som 1524 fick i uppdrag att understödja den svenska expeditionskåren på Gotland. Han utnämndes till riksråd 3 juni 1523 och dubbades till riddare vid Gustav Vasas kröning 12 januari 1528.

Ivar Fleming innehade Kastelholms slott och Åland som förläning 1524–1537, var lagman i Norrfinne lagsaga med Åland utom Satakunda och Österbotten från 1524 och häradshövding i Vemo härad senast 1537. Gustav Vasa använde Fleming även i diplomatiska företag såsom underhandlingarna i Köpenhamn 1532 och förhandlandet med Lübecks utsända i Stockholm 1533. Han var amiral för en diplomatisk flottexpedition till Preussen 1534. Han deltog i Dackefejden 1542–1543.

Han var son till riksrådet Joakim Fleming och Elin Björnsdotter till Svidja samt äldre bror till Erik Joakimsson Fleming. I sitt giftermål med Märta Gotskalksdotter (Ulv) hade han sonen friherre Lars Ivarsson Fleming.

• Svenskt biografiskt lexikon