Jonathan Wolff – Wikipedia

Jonathan Wolff
Jonathan Wolff år 2012.
FöddJonathan Wolff
25 juni 1959 (65 år)
NationalitetBrittisk
Utbildad vidUniversity College London
SysselsättningFilosof, professor
ArbetsgivareUniversity College London
University of Oxford Blavatnik School of Government (2017–)[1][2]
Utmärkelser
Fellow of the British Academy (2023)[3]
Webbplatsjonathanwolff.wordpress.com
Redigera Wikidata

Jonathan Wolff, född 25 juni 1959, är en brittisk filosof och sedan 2016 Alfred Landecker Professor of Values and Public Policy vid Blavatnik School of Government vid Oxfords universitet, samt Governing Body Fellow på Wolfson College.[4]

På 80-talet studerade Wolff under handledning av GA Cohen på UCL, innan han började arbeta på samma universitet. Innan han slutade hade han titeln Professor of Philosophy och Dean of Arts and Humanities på UCL.[5] Wolff är specialiserad inom frågor som jämlikhet, sjukvårdsfilosofi, politisk bioetik och public policy.[6][7][8] Han har skrivit om bland annat marxism, Karl Marx och Robert Nozick.[9] Han är också förespråkare för en "engagerad" akademisk filosofi i kontakt med omvärlden och politiken och i samarbete med policymakare, i motsats till en "applicerad" filosofi.[10][11]

Han har varit medlem av the Nuffield Council of Bioethics, the Academy of Medical Science:s arbetsgrupp om "Drug Futures", the Gambling Review Body, the Homicide Review Group, samt en extern medlem av Board of Science av the British Medical Association.[7] Han hade länge en kolumn i The Guardian där han skrev om högre utbildning. Ofta deltar han i radioprogram och poddcaster inom sina expertisområden.[12] Han har ett populärt Twitter-konto där han skriver om filosofi, akademin och brittisk och global politik.[13]

I Sverige har två böcker av Wolff publicerats på Bokförlaget Daidalos. En av dem är Varför läsa Marx idag? i översättning av Henrik Gundenäs.[14] 2017 höll han ett (inspelat) föredrag på Institutet för framtidsstudier i Stockholm om filosofi och public policy, där han diskuterade möjligheterna för filosofer att ha ett positivt och reellt inflytande över politiken.[15]

Bibliografi (utgivet på svenska)

[redigera | redigera wikitext]
  • Robert Nozick: en introduktion (1993), svensk översättning: Gustaf Gimdal och Rickard Gimdal
  • Varför läsa Marx idag? (2017), svensk översättning: Henrik Gundenäs

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ORCID-id: 0000-0003-2608-5674, läst: 17 juni 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.bsg.ox.ac.uk , läst: 21 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.thebritishacademy.ac.uk , läst: 21 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Weinberg, Justin (27 april 2016). ”Wolff from UCL to Oxford” (på amerikansk engelska). Daily Nous. https://dailynous.com/2016/04/27/wolff/. Läst 16 juni 2021. 
  5. ^ ”Jonathan Wolff (philosopher)” (på engelska). Wikipedia. 2021-03-11. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Jonathan_Wolff_(philosopher)&oldid=1011599913. Läst 16 juni 2021. 
  6. ^ ”BBC Radio 3 - The Essay, Doctoring Philosophy” (på brittisk engelska). BBC. https://www.bbc.co.uk/programmes/b00cc959. Läst 16 juni 2021. 
  7. ^ [a b] ”Jonathan Wolff” (på engelska). www.bsg.ox.ac.uk. https://www.bsg.ox.ac.uk/people/jonathan-wolff. Läst 16 juni 2021. 
  8. ^ ”WHO working group co-chaired by Jonathan Wolff publishes policy brief on COVID-19 vaccines” (på engelska). www.bsg.ox.ac.uk. https://www.bsg.ox.ac.uk/research/research-and-policy-updates/who-working-group-co-chaired-jonathan-wolff-publishes-policy. Läst 16 juni 2021. 
  9. ^ Wolff, Jonathan (2021). Edward N. Zalta. red. The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Spring 2021). Metaphysics Research Lab, Stanford University. https://plato.stanford.edu/archives/spr2021/entries/marx/. Läst 16 juni 2021 
  10. ^ ”Jonathan Wolff” (på engelska). www.bsg.ox.ac.uk. https://www.bsg.ox.ac.uk/people/jonathan-wolff. Läst 16 juni 2021. 
  11. ^ ”Faculty spotlight: Jonathan Wolff” (på engelska). www.bsg.ox.ac.uk. https://www.bsg.ox.ac.uk/research/faculty-spotlights/faculty-spotlight-jonathan-wolff. Läst 16 juni 2021. 
  12. ^ ”Rhodes' statue is going. Now universities must ask: what about John Locke, Elizabeth I and others? | Jonathan Wolff” (på engelska). the Guardian. 7 juli 2020. http://www.theguardian.com/education/2020/jul/07/rhodes-statue-is-going-now-universities-must-ask-what-about-john-locke-elizabeth-i-and-others. Läst 16 juni 2021. 
  13. ^ ”https://twitter.com/jowolffbsg”. Twitter. https://twitter.com/jowolffbsg. Läst 16 juni 2021. 
  14. ^ Johannes Björk (2 januari 2018). ”Varför läsa Wolff”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/kultur/varf%C3%B6r-l%C3%A4sa-wolff-1.4990575. Läst 15 juli 2020. 
  15. ^ AB, Impera kommunikation. ”Jo Wolff: Philosophy and public policy”. www.iffs.se. https://www.iffs.se/en/calendar/jo-wolff-tba/. Läst 16 juni 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jonathan_Wolff&oldid=55040705”