Julius II – Wikipedia

Julius II
Påve 1 november 150321 februari 1513
NamnGiuliano della Rovere
Född5 december 1443
Död21 februari 1513
FöreträdarePius III
EfterträdareLeo X

Julius II, född Giuliano della Rovere 5 december 1443 i Albissola nära Savona, Italien, död 21 februari 1513 i Rom, var påve från den 1 november 1503 till sin död.

Giuliano della Rovere utsågs 1471 till kardinalpräst med San Pietro in Vincoli som titelkyrka. 1503 valdes han till påve och tog namnet Julius II. Han efterträdde den kontroversielle Alexander VI (1492–1503) och den kortlivade Pius III (22 september – 18 oktober 1503). Han styrde med järnhand och förde flera krig, bland annat mot Frankrike, och försvarade Italien mot utländsk dominans.

konstens område var han beskyddare åt bland andra Michelangelo, Rafael och Bramante. Under Julius II:s cirka tio år långa pontifikat blomstrade den romerska högrenässansen. Bramante fick i uppdrag att 1506 projektera den nya Peterskyrkan. Åt Michelangelo uppdrog Julius att med fresker smycka Sixtinska kapellets tak (1508–1512) och åt Rafael att utföra Skolan i Aten (1509–1511) i det påvliga palatset i Vatikanen. Via Giulia är uppkallad efter Julius II.

Han var far till Felice della Rovere.[1][2][3][4][5]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Pius III
Påve
1503–1513
Efterträdare:
Leo X