Julius Wellhagen – Wikipedia
Julius Wellhagen | |
Född | 23 december 1896 Fagerhults församling, Sverige |
---|---|
Död | 15 november 1974 (77 år) Överums församling, Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Präst |
Redigera Wikidata |
Johan Julius Severin Wellhagen, ursprungligen Andersson, född 23 december 1896 i Fagerhults församling i Kalmar län, död 15 november 1974 i Överums församling i Kalmar län, var en svensk präst, författare och folkmålsupptecknare.[1]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Julius Wellhagen, som härstammade från allmogen, avlade studentexamen vid Fjellstedtska skolan i Uppsala 1920.[1] Han blev filosofie kandidat 1922 och teologie kandidat 1924 vid Lunds universitet.[1] Han prästvigdes 1924 för Linköpings stift.[1] Åren 1925–1927 studerade han vid Berlins och Leipzigs universitet samt senare vid andra universitet i Europa och Förenta staterna.[1] Han var en tid vikarierande legationspastor i Viktoriaförsamlingen i Berlin.[1] År 1930 avlade han teologie licentiatexamen vid Lunds universitet och blev teologie doktor vid Uppsala universitet 1941.[1] År 1927 blev han komminister i Risinge församling och kyrkoherde i Överums församling 1931.[1] Han var kontraktsprost i Norra Tjusts kontrakt 1958–1962.[1]
Författarskap och uppdrag
[redigera | redigera wikitext]Som student upptecknade Julius Wellhagen folkmål, bland annat Södra Sandsjömålet. Han utgav sedan ett tjugotal böcker och skrifter. Därutöver hade han flera uppdrag. År 1947 invaldes han i en av Förenta nationernas specialkommittéer och deltog från 1953 i ett utredningsarbete om informationsceller i FN-länderna.[1] På 1930-talet drev han en rådgivningsbyrå för arbetslösa och sökte spåra personer i församlingars obefintlighetsböcker, det vill säga människor utan tillgång till sociala förmåner.[1] I Förenta staterna verkade han för invandrares rätt att komma i åtnjutande av landets pensionssystem.[1] Han var vidare ledamot av styrelsen för Exegetiska sällskapet i Uppsala och sekreterare i Institut d'éthique internationale (IEI) i Paris.[1] Han var också initiativtagare till Tjustbygdens Grundtvigsällskap.[1] Han var ledamot av Nordstjärneorden.[2]
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Drömmen om lifvet: Verklighetsskildring för ungdom (1917 som J. Severin‑Andersson)
- Johan Magnus Tellander: en kyrkans märkesman i Växjö stift under förra århundradet: minnesteckning (1918 som Julius Andersson)
- Anno sextiåtta: Skildringar från nödåret 1868-1869 (1920 som J. Severin‑Andersson)
- Predikoutkast till kyrkoårets evangelietexter: Därjämte kortfattad kommentar (1930)
- Minnesskrift med anledning av Överums hushållsförenings sextioårsjubileum i augusti 1932: Med biträde av Oscar N. Carlsson (1932)
- Åkermannens son (1934)
- Vägar till arbete (1935)
- Hur blir man en personlig kristen? Några tankar om trons uppkomst (1938)
- Anden och riket: Lukas religiösa åskådning med särskild hänsyn till eskatologien (Avhandling 1941)
- Biblisk kyrkosyn: En populär framställning (1943)
- Enskild själavård: Exempel, rön, råd (1944)
- Minnen från livskallet: 22 emeriti berätta (som redaktör 1945)
- Kristendomen, kriget och freden: En handledning (1947)
- Minnesskrift med anledning av Fagerhults sparbanks femtioårsjubileum (1953)
- Fri samling: Handledning med stoft till samtal (1953)
- The world community: peace: the United Nations. [english translation by Martin S. Allwood and Michael Taylor] (1957)
- Bortom förlåten: en blick in i evigheten (1960)
- Why international co-operation? / Julius Wellhagen ; [utg. av Institut d'éthique internationale (IEI)] (1962)
- Vän med natten: råd och rön om sömnen (1964)
- Plogen eller boken: minnen och kulturbilder (1964)
- Aldrig ge tappt: minnen och kulturbilder (1968)
- Vision av evigheten: hymner (1970)