Kajsa Leander – Wikipedia

Kajsa Leander
Född11 juli 1970 (54 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningAffärsman, datavetare
Redigera Wikidata

Kajsa Johanna Lysgaard Leander, född 11 juli 1970, är en svensk före detta fotomodell, formgivare, IT-entreprenör och äppelodlare.[1]

Hon grundade tillsammans med Ernst Malmsten bokförlaget Leander Malmsten 1994 och tillsammans startade de 1997 internetbokhandeln Bokus. Bokus kom att i grunden förändra svenskarna sätt att köpa böcker. Projektet blev framgångsrikt och såldes något år senare vidare till KF-koncernen.

Tillsammans med Ernst Malmsten och Patrik Hedelin startade hon 1998 Boo.com, en e-handelsplats för kläder och skor som vid tiden var en av de största satsningarna inom e-handel. Under denna period kallades Leander ibland för "dotcom-drottning" och "high tech Lady Macbeth". För boo.com drog de in 1,4 miljarder kronor i riskkapital och ville ligga i teknikens framkant genom att bland annat ha tredimensionella provdockor där kunderna på sin skärm kunde se kläderna ur alla vinklar och med möjlighet att zooma in på materialen. Webbplatsen lanserades 3 november 1999 men blev ett misslyckande, bland annat på grund av att många inte lyckades ladda sidan med sina långsamma modemuppkopplingar. Boo.com gick i konkurs efter sju månader och har blivit en symbol för IT-bubblan som brast vid samma tid.[2][3][4]

Kajsa Leander driver idag (2014) filmproduktionsföretaget Vision and Art, med kontor i Stockholm och Milano. Hon är utbildad pomolog och driver äppelodling och musteri i Småland.[5][6]

  1. ^ ”Förlorade miljarder och hånades under it-kraschen – fick rätt 20 år senare”, Dagens Nyheter 2020-03-09
  2. ^ ”Kajsa Leander går i bräschen med Bokus – och Boo.com”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/kajsa-leander/. Läst 24 oktober 2017. 
  3. ^ Boo.com och IT-bubblan som sprack, från Företagskällan.se, en företagshistorisk informationssajt från Centrum för Näringslivshistoria, läst 2016-02-10
  4. ^ ”Drivkraften var aldrig pengar”, Aftonbladet 2001-11-10
  5. ^ Dagens Industri Weekend, 15–17 oktober 2014, sid. 30
  6. ^ ”Tillbaka till framtiden”. Di Weekend. 4 november 2015. http://weekend.di.se/reportage/tillbaka-till-framtiden. Läst 17 juni 2020.