Kjartan Fløgstad – Wikipedia

	Kjartan Fløgstad
	Kjartan Fløgstad
Född	7 juni 1944 (80 år); Sauda, Rogaland fylke, Norge
Yrke	Författare
Nationalitet	Norsk
Språk	Norska
Verksam	1968–

Kjartan Fløgstad, född 7 juni 1944 i Sauda i Rogaland, är en norsk författare som skriver på nynorska.

Biografi

Fløgstad studerade litteratur- och språkvetenskap vid Universitetet i Bergen. Därefter arbetade han en period som industriarbetare och sjöman innan han debuterade som lyriker med diktsamlingen Valfart 1968.

Som prosaförfattare debuterade Fløgstad 1970 med Den hemmelege jubel. 1972 kom novellsamlingen Fangliner, där han låter sjöfolk och skiftarbetare i den tunga industrin komma till tals på sitt eget språk, och författarens marxistiska grundsyn blir tydlig.

Genombrottet kom 1977 med romanen Dalen Portland. Här följer han utvecklingen av det norska industrisamhället genom två generationer i efterkrigstiden. I Fyr og flamme är det snarare avvecklingen av industrisamhället som skildras, där den sista generationen förlorar sin klasstillhörighet och slutar i rastlöshet och inre tomhet.

I romanen Kniven på strupen från 1992 är hela handlingen förlagd till samtiden, och romanen är en stram satir över yuppietiden, urbaniseringen och postmodernismen. Flera av hans böcker handlar om personer som rör sig i lagens utkant eller på fel sida lagen, som "terroristromanen" Fimbul. Dessutom har han skrivit två renodlade kriminalromaner under pseudonymen K. Villun.

Fløgstad har varit en aktiv kulturdebattör och essäist. På samma sätt som romanerna demonstrerar essäistiken ett tvetydigt förhållande till norsk industrikultur å ena sidan och internationell kulturindustri å den andra. Han har skrivit en biografi om diktaren Claes Gill, reseskildringar från Latinamerika, om norska utvandrare till Sydamerika och har dessutom tolkat latinamerikanska poeter. Arbeidets lys är en analys av den tunga industrin i Sauda, och i Osloprosessen tar han sig an sprickan mellan huvudstadens självbild och stadens avtagande betydelse för landets värderingar. Med Brennbart kastar han sig in i debatten om förhållandet mellan nynorskrörelsen (no. målrørsla) och Nasjonal Samling (NS) med den ståndpunkten att norskhetsrörelsen i mellankrigstiden hellre skyddade NS än drogs till nationalsocialismen. Han angrep historikern Hans Fredrik Dahl och Riksmålsforbundet för att medvetet förfalska historien. Fløgstads utspel kritiserades av många, bland andra Finn-Erik Vinje.

Fløgstad odlar en särpräglad stil i romanerna såväl som i sakprosan; han blandar språk från olika stilnivåer, leker med ord och alluderar på andra texter och filmer. Han är en av de främst representanterna för magisk realism på norska, och realistiska handlingsförlopp kan plötsligt övergå i fantasi.

Priser och utmärkelser

1975 – Aschehougpriset
1978 – Nordiska rådets litteraturpris för Dalen Portland
1980 – Kritikerpriset för Fyr og flamme
1981 – Melsom-priset
1983 – Nynorsk litteraturpris för U3
1984 – Stavanger Aftenblads kulturpris
1986 – Nynorsk litteraturpris för Det 7. klima
1991 – Gyldendals legat
1997 – Doblougska priset
1998 – Bragepriset för Kron og mynt
1998 – Gyldendalpriset
2003 – Edvard-prisen i klassen text till musik för Slak line
2004 – Bernardo O'Higgins-orden, tilldelad av Chiles regering
2006 – Kritikerpriset
2006 – P2-lyssnarnas romanpris för Grand Manila
2008 – Brageprisets hederspris
2009 – Nynorsk litteraturpris för Grense Jakobselv

Bibliografi

1968 – Valfart (dikter)
1969 – Sememoniar (dikter)
1970 – Den hemmelege jubel (prosa)
1972 – Fangliner (noveller)
1973 – Pablo Neruda: Dikt i utval (tolkningar)
1973 – Litteratur i revolusjonen: dikt frå Cuba (tolkningar)
1974 – Rasmus (roman)
1975 – Døden ikke heller (kriminalroman under pseudonymen K. Villun)
1976 – Ein for alle (kriminalroman under pseudonymen K. Villun)
1977 – Dalen Portland (roman)
- På svenska 1978: Dalen Portland, översättning Cilla Johnson, dikterna översatta av Torkel Rasmusson
1980 – Fyr og flamme (roman)
- På svenska 1982: Eld och lågor, översättning Inge Knutsson
1981 – Loven vest for Pecos (essäer)
1983 – U 3 (roman)
- På svenska 1985: U3, översättning Inge Knutsson
1983 – Ordlyden (essäer)
1986 – Det 7. klima (roman)
- På svenska 1987: Sjunde klimatet, översättning Inge Knutsson
1988 – Tyrannosaurus Text (essäer)
1988 – Portrett av eit magisk liv: poeten Claes Gill (biografi)
1990 – Arbeidets lys: tungindustrien i Sauda gjennom 75 år (sakprosa)
1991 – Kniven på strupen (roman)
- På svenska 1992: Kniven på strupen, översättning Inge Knutsson
1994 – Fimbul (roman)
- På svenska 1997: Fimbul, översättning Inge Knutsson
1993 – Dikt og spelmannsmusikk 1968–1993
1994 – Pampa Union: latinamerikanske reiser (reseskildring)
1994 – Ved Roma port (pamflett)
1996 – Antipoder (essäer)
1998 – Kron og mynt (roman)
- På svenska 2002: Krona och klave, översättning Inge Knutsson
1998 – Dei ytterste ting: nødvendighetsartiklar (essäer)
1999 – Eld og vatn: nordmenn i Sør-Amerika (sakprosa)
2000 – Evig varer lengst (skådespel)
2000 – Sudamericana (reseskildring)
2000 – Osloprosessen
2000 – Sudamericana: latinamerikanske reiser
2001 – Shanghai Ekspress (reseskildring)
2002 – Paradis på jord (roman)
- På svenska 2005: Paradiset på jorden, översättning Inge Knutsson
2003 – Hotell Tropical (reseskildring)
2003 – Pablo Neruda: Kapteinens vers (tolkningar)
2004 – Brennbart (sakprosa)
2004 – Snøhetta: hus som vil meg hysa (sakprosa)
2006 – Grand Manila (roman)
2007 – Pyramiden, portrett av ein forlaten utopi (essäer)
2008 – Gi lyd. Tekstar 1968–2008. I urval av Agnes Ravatn och Trygve Åslund
2009 – Grense Jakobselv (roman)
2012 – Nordaustpassasjen (roman)
2014 – Magdalenafjorden (roman)
2014 – Dovre faller. Norge 1814-2014 (sakprosa)
2016 – Etter i saumane (sakprosa)
2017 – Trans-Sovjet ekspress (sakprosa)
2018 – Sandharpesongar (lyrik)
2019 – Due og drone (roman)
2020 – På æren løs (sakprosa)
2022 – Habeas corpus (roman)

Litteratur

Øystein Rottem: Kjartan Fløgstad. Eit forfattarhefte. Oslo, 1999
Torgeir Haugen (red.): Litterære skygger. Norsk fantastisk litteratur. Oslo, 1998
Agora nr. 4-2005 (Journal for metafysisk spekulasjon): Kjartan Fløgstad.

Källor

Norska Wikipedia [1]