Klippuv – Wikipedia
Klippuv Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Ugglefåglar Strigiformes |
Familj | Ugglor Strigidae |
Släkte | Bubo |
Art | Klippuv B. bengalensis |
Vetenskapligt namn | |
§ Bubo bengalensis | |
Auktor | (Franklin, 1831) |
Utbredning | |
Klippuv[2] (Bubo bengalensis) är en asiatisk fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar.[3] Den är nära släkt med berguven och behandlades tidigare som en underart till denna.
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Klippuven är en stor och mörkbrun uggla med tydliga örontofsar. Den är mycket lik berguven som den tidigare ansågs vara en del av, men är tydligt mindre (50–56 cm i kroppslängd jämfört med berguvens 58–71 cm). Vidare är ansiktsskivan otecknad och omgärdad av en tydlig, svart kant som hos berguven är mycket svagare. Handpennornas bas är obandade och rostfärgade och på stjärten är de gulbruna tvärbanden bredare än de svarta. På sittande fågel syns en stor och ljus fläck på skapularerna. Lätet är ett tvåstavigt hoande, i engelsk litteratur återgivet som "bu-whúoh".[4][5]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Klippuven förekommer från indiska subkontinenten till Himalaya och västra Myanmar.[3] Den behandlades tidigare som underart till berguv (Bubo bubo), men genetiska studier pekar på att dess närmaste släkting snarare är den afrikanska fläckuven (B. africanus).[6]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Klippuven hittas på klippiga sluttningar och i halvöken, men även i törnbuskmarker och dungar i arida miljöer. Födan består av små däggdjur, framför allt gnagare, men även småfåglar upp till en påfågels storlek, ödlor, ormar, grodor, fisk, krabbor och större insekter.[7]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och det finns inga tecken på vare sig några substantiella hot eller att populationen minskar.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Bubo bengalensis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Rasmussen PC; JC Anderton (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide.. "2". Smithsonian Institution and Lynx Edicions. sid. 239–240
- ^ Holt, D.W., Berkley, R., Deppe, C., Enríquez Rocha, P., Petersen, J.L., Rangel Salazar, J.L., Segars, K.P., Wood, K.L., Kirwan, G.M. & Marks, J.S. (2019). Rock Eagle-owl (Bubo bengalensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/55009 28 oktober 2019).
- ^ Omote, K., Nishida, C., Dick, M.H. & Masuda, R. (2013) Limited phylogenetic distribution of a long tandem-repeat cluster in the mitochondrial control region in Bubo (Aves, Strigidae) and cluster variation in Blakiston’s Fish Owl (Bubo blakistoni). Molecular Phylogenetics & Evolution 66(3): 889–897.
- ^ Holt, D. W., R. Berkley, C. Deppe, P. L. Enríquez, J. L. Petersen, J. L. Rangel Salazar, K. P. Segars, K. L. Wood, G. M. Kirwan, and J. S. Marks (2020). Rock Eagle-Owl (Bubo bengalensis), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.roeowl1.01
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör klippuv.
- Wikispecies har information om Bubo bengalensis.
- Läten på xeno-canto.org
|