Krokslätt, Mölndal – Wikipedia

För stadsdelen Krokslätt i Göteborg, se Krokslätt.

Krokslätt är en stadsdel i nordöstra delen av kommundelen Västra Mölndal (motsvarande Fässbergs distrikt) och gränsar till Göteborg.

I stadsdelen låg flera industrier, bland annat Krokslätts fabriker. De första egnahemmen i Göteborgsregionen uppfördes i området Sörgården.

Historia

Byn Krokslätt omnämns redan på 1300-talet. Namnets ursprung är oklart; det har förmodats ha att göra med krog, då det fanns flera krogar i området, och under 1700-talet stavades namnet Krogslätt. Alternativt kan det ha att göra med att Mölndalsån gick i krokar. Det förekom även ett personnamn Krok under medeltiden.^[1]

Byn hade fyra hemman, av vilka två låg i Fässbergs socken och två i Örgryte socken. Gårdarna hette Sörgården, Hökegården, Kongegården och Norgården, av vilka Sörgården och Hökegården låg i Fässbergs socken. Annedal, Landala, Burås, Eriksberg, Galgekrogen, Geteberget och Gibraltar hörde en gång i tiden till Krokslätt.^[2]

Hökegården hade anor från 1500-talet och revs år 1961. Den låg i hörnet Soltorpsgatan/Krokslätts Parkgata. Sörgården, som låg i hörnet Göteborgsvägen/Krokslättsgatan, omnämndes på 1600-talet.^[3] Hökegården blev kavallerihemman år 1680 och Sörgården var posthemman fram till och med år 1861.^[4]

Kongegården, uppkallad efter Assar Kong på 1500-talet, låg vid nuvarande Ebbe Lieberathsgatan och Nordgården låg där Krokslätts sjukhem numera ligger.^[5]

Industrier

I Krokslätt fanns flera industrier. Väveriet Krokslätts fabriker anlades på 1870-talet och vid samma tid anlades Göteborgs Jästfabriksaktiebolag på tomten Presenten på Sörgårdens marker. Intill Presenten anlades på 1880-talet Lana Kamgarnsspinneri och mitt emot, på andra sidan Göteborgsvägen, grundades år 1918 AB Pumpindustri.^[6]

Krokslätts fabriker expanderade, ombildades till Claes Johansson & Co:s Väferi AB, och i början av 1900-talet hade en ny fabrik byggts och spinneriet var år 1915 Sveriges största med omkring 1 000 anställda. Mölnlycke Väferi AB i Mölnlycke förvärvades år 1915 och år 1930 gick de båda bolagen samman. År 1949 var det Sveriges största textilföretag med 4 600 anställda. Åren 1973–1974 avvecklades verksamheten.^[7]

Bostäder

Egnahemsbyggen

Det första egnahemsområdet i Göteborgsregionen uppstod i Sörgården år 1902. Någon planläggning gjordes inte av kommunen, då den inte hade råd. Husen kom därför att utföras i olika stilar och ligga utspridda.^[8] Det fanns inte heller gator, el, vatten eller avlopp.^[9]

Arbetarbostäder

Krokslätts fabriker lät uppföra flera bostäder åt sina anställda. Det skedde med början under 1880-talet. Tio bostadshus uppfördes söder om nuvarande Marielundsgatan och de kom att kallas Byggena. År 1910 byggdes i detta område landshövdingehus ritade av Ernst Krüger. Mellan 1914 och 1917 byggdes ytterligare fem hus, belägna i Gustavsberg, troligen också ritade av Krüger. Inga av dessa byggnader finns kvar, utan revs eller brann upp.^[10]

På 1940-talet uppförde Krokslätts fabriker fyra smalhus innehållande arbetarbostäder. De är belägna norr om det som en gång kallades Byggena. Dessa hus ritades av Wejke & Ödéen och står kvar än idag.

Skolor

Den första småskolan i Krokslätt inrättades år 1878. Då Krokslätts fabriker byggdes ökade elevantalet och år 1911 stod Krokslättsskolan färdig. År 1954 invigdes Sörgårdsskolan.^[11]

Kyrkor

I stadsdelen ligger Krokslättskyrkan.

Referenser

Noter

^ Ericsson (2009), s. 6
^ Gahrn (1998), s. 387
^ Ericsson (2009), s. 8
^ Ericsson (1983), s. 9–10
^ Ericsson (1983), s. 7
^ Ericsson (1983), s. 11–13
^ Ericsson (1983), s. 15–19
^ Ericsson (2009), s. 2
^ Ericsson (1983), s. 51
^ Ericsson (1983), s. 21–26
^ Ericsson (2009), s. 16–17

Källor

Gahrn, Lars (1998). Mölndals gatunamn: Mölndals historia i gatunamnsartiklar. Mölndal: L. Gahrn. sid. 387–388. ISBN 91-630-7374-9
Thomas Ericsson (1983). ”Krokslätt – redan år 1397 omnämnt som bynamn”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1983. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 7–26. Libris 423764
Thomas Ericsson (1983). ”Sörgården – ett egnahemsområde i Krokslätt, det första i Göteborgsregionen”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1983. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 48–54. Libris 423764
Thomas Ericsson (2009). ”Krokslätt – en stadsdel mellan två städer”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 2009. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 2–9. Libris 423764
Thomas Ericsson (2009). ”Skolan i Krokslätt skulle avvecklas”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 2009. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 16–17. Libris 423764

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Krokslätt.
Kulturmiljö - Krokslätts fabriker hos Digitaltmuseum av Mölndals stadsmuseum

[1] Ericsson (2009), s. 6

[2] Gahrn (1998), s. 387

[3] Ericsson (2009), s. 8

[4] Ericsson (1983), s. 9–10

[5] Ericsson (1983), s. 7

[6] Ericsson (1983), s. 11–13

[7] Ericsson (1983), s. 15–19

[8] Ericsson (2009), s. 2

[9] Ericsson (1983), s. 51

[10] Ericsson (1983), s. 21–26

[11] Ericsson (2009), s. 16–17

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]