Kulturjournalistik – Wikipedia

Kulturjournalistik är en journalistisk genre som bevakar, granskar och analyserar kulturella fenomen. Kulturområdet kommenteras och debatteras utifrån en bred förståelse, där både finkultur och populärkultur ingår. Traditionellt har litteratur- och konstkritik utgjort en stor del av kulturmaterialet. Med det nya och bredare kulturbegreppet har kritiken fått konkurrens av nöjesreportage, personporträtt, musik- och filmrecensioner samt kåserande kommentarer.^[1]

Kulturjournalistikens syfte är att ge läsaren möjlighet att förstå och fördjupa kunskapen inom ett begränsat kulturellt område. Detta inbegriper ofta analys, jämförelser, överblick och ett personligt ställningstagande i texterna.^[2]

Historik

Kulturjournalistiken uppstod i London i början av 1700-talet. Människor började samlas i stadens kaffehus för att utbyta tankar och idéer. En ny debattkultur föddes. I Sverige kunde man först i slutet av 1700-talet fritt uttala en åsikt och för första gången utsattes ett litterärt verk för offentlig kritik. Kåserier var vanligt i pressen på 1800-talet medan kolumnisterna klev in i de svenska tidningsspalterna först på 1960-talet.^[3] Kultursidan kom på senare tid att slås ihop med nöje och kulturrecensioner blandades upp med populärkultur. Vid sekelskiftet 2000 började kultur och nöje att integreras alltmer.^[4]

Kulturjournalistiska genrer

Recensionen: En kulturkritiker (kulturrecensent) bedömer konstnärliga verk, såsom musik, teater, litteratur, film och konst, på ett subjektivt sätt.^[5]
Kåseriet: Ett kulturkåseri är en personlig och lättsamt skriven text som kan handla om vad som helst mellan himmel och jord.^[6]
Kolumnen: Kolumnen beskrivs ofta som blandning av ett kåseri och en ledarartikel och behandlar en aktuell händelse på ett lättsamt och personligt sätt. Kolumnisten återkommer oftast samma dag varje vecka.^[7] Kolumnen ersätter nu för tiden oftast kåseriet.^[8]
Krönikan: Krönikan skrivs av kolumnisten eller krönikören och är precis som kolumnen en lättsam artikel om aktuella händelser.

Se även

Axel Liffner-stipendiet – pris instiftat 1984 av tidningen Aftonbladet, som delas ut årligen till "en kulturjournalist som i sin verksamhet kombinerar djup kunskap om konst och kultur med ett lyhört sinne för kulturjournalistikens språk och uttrycksmedel"
Björn Nilsson-priset – pris instiftat 1994 av tidningen Expressen, som delas ut årligen till en person "för god kulturjournalistik"

Källor

^ Forser, Tomas (2002), Kritik av kritiken: 1900-talets svenska litteraturkritik. Gråbo: Anthropos. ISBN 91-85722-2-35
^ Loman, Rikard, Sjöberg, Birthe och Vulovic, Jimmy (2007), kulturjournalistikens grunder. Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-01958-1
^ Nordenson, Magdalena (2008). Opinionsjournalistik: Att skriva ledare, kolumner och recensioner. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-00904-9
^ Forser (2002), sid 25
^ Nordenson (2008), sid 182, 191
^ Nordenson (2008), sid 161-162
^ Nordenson (2008), sid 154
^ Nordenson (2008, sid 161

[1] Forser, Tomas (2002), Kritik av kritiken: 1900-talets svenska litteraturkritik. Gråbo: Anthropos. ISBN 91-85722-2-35

[2] Loman, Rikard, Sjöberg, Birthe och Vulovic, Jimmy (2007), kulturjournalistikens grunder. Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-01958-1

[3] Nordenson, Magdalena (2008). Opinionsjournalistik: Att skriva ledare, kolumner och recensioner. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-00904-9

[4] Forser (2002), sid 25

[5] Nordenson (2008), sid 182, 191

[6] Nordenson (2008), sid 161-162

[7] Nordenson (2008), sid 154

[8] Nordenson (2008, sid 161

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]