Kursor – Wikipedia

Kursor (från latinets cursor= löpare) var förr^[när?] en beteckning för universitetsvaktmästaren, som bland annat hade till uppgift att hålla uppsikt över studenternas leverne, angående vilket han skulle rapportera till universitetets rektor.^[1]

Kursorer finns fortfarande vid Uppsala och Lunds universitet (stavningen skiljer sig genom att i Uppsala följes den latinska stavningen med c enligt ovan^[2] medan man i Lund använder stavningen med k^[3]) och fyller ceremoniella funktioner i samband med de högtidliga rektors och professorsinstallationerna och vid doktorspromotionerna. Kursorerna bär då i procession framför rektor magnificus de båda silverspiror som symboliserar universitetets makt och myndighet. Kursorn var ofta klädd i en praktfull ämbetsdräkt, vid Uppsala universitet i bruk ända fram till slutet av 1800-talet.^[1] Idag bär cursorerna i Uppsala hög hatt och frack med gul väst.^[2]

I Lund bär kursorerna sedan 1959 blå talarer. De ingår i den "fakultetsdräkt", designad av Hilding Linnqvist och inspirerad av forna tiders ämbetsdräkter, som infördes av dåvarande Rector Magnificus Philip Sandblom^[4][5].

Enligt svensk författning Svensk författningssamling 1916 kunde kursor eller pedell användas som titel på universitetets vaktmästare.^[6]. Åtminstone vid mitten av 1940-talet användes titeln vid Lunds universitet.^[7]

En kursor omtalas vid Uppsala universitet första gången 1606.^[8]