Lateralmärke – Wikipedia
Ett lateralmärke är ett sjömärke som märker ut gränsen för en farled. De är placerade på styrbords respektive babords sida om farleden i farledens utmärkningsriktning.
Utmärkningsriktningen står angiven i sjökortet och är regelmässigt från hav in mot hamn eller uppströms en flod. Regeln gäller inte alltid bokstavligen: till exempel på Östersjön räknas farlederna i huvudsak leda i riktning från Skagerrak mot Bottenviken och mot S:t Petersburg.[1]
Lateralmärken kan vara antingen flytande sjömärken som prickar och bojar eller fasta randmärken.
Det finns två olika system för lateralmärken:
- System A används i Europa, Afrika, Australien, Nya Zeeland och Asien utom Taiwan, Filippinerna, Japan och Korea. I System A är babordsmärkena röda och styrbordsmärkena gröna.
- System B används i Nordamerika, Centralamerika, Sydamerika, Taiwan, Filippinerna, Japan och Korea. I System B är babordsmärkena gröna och styrbordsmärkena röda.
Gemensamt för båda systemen är att babordsmärken har plan topp medan styrbordsmärken har spetsig topp, i den mån toppmärken används.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Lateralmärke.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ I Svenska farvatten innebär detta att farledsriktningen följer kusten från Strömstad till Haparanda. Se Flytande sjömärken Arkiverad 14 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine. på Sjöfartsverkets hemsida.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Lateral mark, tidigare version.