Lena Hjelm-Wallén – Wikipedia

Lena Hjelm-Wallén

Tid i befattningen
1995–2002
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Ingvar Carlsson
Göran Persson
Företrädare Mona Sahlin
Efterträdare Margareta Winberg

Tid i befattningen
1994–1998
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Ingvar Carlsson
Göran Persson
Företrädare Margaretha af Ugglas
Efterträdare Anna Lindh

Tid i befattningen
1982–1985
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Olof Palme
Företrädare Jan-Erik Wikström
Efterträdare Lennart Bodström

Mandatperiod
1968–2002
Valkrets Västmanlands län

Född Lena Birgitta Hjelm-Wallén
14 januari 1943 (81 år)
Sala, Västmanlands län
Politiskt parti Socialdemokratiska arbetarepartiet
Alma mater Uppsala universitet
Yrke Adjunkt
Namnteckning Lena Hjelm-Walléns namnteckning
Webbplats Sveriges riksdag

Lena Birgitta Hjelm-Wallén, född 14 januari 1943 i Sala,[1] är en svensk politiker (socialdemokrat), som var riksdagsledamot 19692002 samt statsråd 19741976, 19821991 och 19942002. Hon är dotter till överskötaren Gustav Hjelm och Elly Hjelm, född Johansson.

Politisk karriär

[redigera | redigera wikitext]

Efter studier vid Uppsala universitet, där hon blev filosofie magister 1965, och en lärartjänst i Sala valdes Hjelm-Wallén in i riksdagen vid valet 1968 i Västmanlands läns valkrets och tillträdde som riksdagsledamot vid riksdagens öppnande i januari 1969. Hon var suppleant i konstitutionsutskottet 1969–1970 och ledamot i justitieutskottet 1971–1973. Hon var konsultativt statsråd vid utbildningsdepartementet (skolminister) 4 januari 1974–8 oktober 1976. När hon utnämndes, tio dagar före sin 31-årsdag, blev hon det yngsta statsrådet dittills. Hon slog därmed Östen Undéns gamla rekord från 1917; denne var drygt 31 år vid utnämningen. Efter att Socialdemokraterna hamnat i opposition var hon ledamot i utbildningsutskottet 1976–1978 och 1979–1982.

Efter valet 1982 var Hjelm-Wallén utbildningsminister 8 oktober 1982–14 oktober 1985 och därefter statsråd i utrikesdepartementet (biståndsminister) 14 oktober 1985–1991. Efter den socialdemokratiska valförlusten 1991 blev hon vice ordförande i utbildningsutskottet. Efter valet 1994 utsågs hon överraskande till utrikesminister, den första kvinnan på den posten i en socialdemokratisk regering.[2] Flera trodde att Pierre Schori skulle bli utrikesminister, men han utsågs i stället till biståndsminister.[3] 1998 blev Hjelm-Wallén vice statsminister;[4] hon hade då redan sedan 1995 varit statsministerns ställföreträdare i kraft av att vara det statsråd som hade flest tjänsteår. Som vice statsminister hade hon 2000–2002 ansvaret för grundlagsfrågor.[5] I juli 2000 meddelade hon att hon avsåg att lämna regeringen och rikspolitiken efter valet 2002.[6]

Övriga uppdrag

[redigera | redigera wikitext]

Hjelm-Wallén var ledamot av skolstyrelsen i Sala 1968–1973, offentliga sektorns särskilda nämnd 1977–1982, länsskolnämnden i Västmanlands län 1977–1982 och Svenska Unescorådet 1980–1982 samt delegat i FN 1980–1981. Hon var även ledamot av ett antal statliga utredningar: 1968 års beredning om stat och kyrka 1968–1972, familjelagssakkunniga 1969–1974, brottskommissionen 1973, gymnasieutredningen 1977–1981 samt delegationen för bättre skolmiljö och uppföljning av reformbesluten rörande grundskolan 1979–1980.[2]

Hjelm-Wallén var ledamot av Europeiska konventet, den församling som utarbetade och som 2003 lade fram förslaget om EU:s nya grundlag, kallad "Författning för Europa".[7] Mellan 2002 och 2009 var hon ordförande i styrelsen för Svenska Afghanistankommittén.[8]

Uppdrag inom Socialdemokraterna

[redigera | redigera wikitext]

Hjelm-Wallén var ordförande för SSU i Västmanland 1967–1970 och ledamot av SSU:s förbundsstyrelse 1970–1972. Hon var ledamot av distriktsstyrelsen för Socialdemokraterna i Västmanland från 1970, och ordförande från 1985. Hon blev ledamot av partistyrelsen 1978 och satt i dess verkställande utskott 1987–2001.[2]

Åren 2006–2007 var Hjelm-Wallén ordförande i den valberedning som föreslog Mona Sahlin som kandidat till partiledarposten för Socialdemokraterna.[9][10]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

I januari 2008 tilldelades hon H.M. Konungens medalj i 12:e storleken i serafimerordens band.[11]

  • Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985-1988, utgiven av Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm 1986 ISSN 0283-4251 s. 131-132
  1. ^ Sveriges befolkning 1990, Version 1.01, Sveriges Släktforskarförbund: Hjelm Vallén, Lena Birgitta
  2. ^ [a b c] Riksdagsförvaltningen. ”Lena Hjelm-Wallén (S) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/lena-hjelm-wallen_0439752610809. Läst 17 november 2021. 
  3. ^ Andersson, Ove. 2018. Lena Hjelm-Wallén: ”Jag ville inte bli minister, men Olof övertalade mig”. I onsdagsbladet 3/2018
  4. ^ Samec, Lotta (7 oktober 1998). ”Oväntade namn på nya poster”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/politik/ovantade-namn-pa-nya-poster-omstart-for-s-valnederlaget-kraver-stora-forandringar-i-rosenbad-menar/. Läst 20 augusti 2024. 
  5. ^ Mellgren, Fredrik (12 oktober 2000). ”Fem statsråd får nya uppgifter”. Svenska Dagbladet. Läst 20 augusti 2024 (via Mediearkivet). 
  6. ^ Nandorf, Tove (12 juli 2000). ”Lena-Hjelm Wallén lämnar regeringen vid nästa val”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/politik/lena-hjelm-wallen-lamnar-politiken-2002/. Läst 20 augusti 2024. 
  7. ^ "Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa". Departementsserien 2004:52 sid. 32
  8. ^ Håkansson, Markus (2009). ”Fråga/svar: SAKs avgående ordförande Lena Hjelm-Wallén”. Afghanistan-nytt. https://globalarkivet.se/2800. Läst 25 augusti 2024. 
  9. ^ ”Hjelm-Wallén leder s valberedning”. Sveriges Television. 21 oktober 2006. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hjelm-wallen-leder-s-valberedning. Läst 25 augusti 2024. 
  10. ^ Nilsson, Åsa (18 januari 2007). ”Sahlin föreslås som ny s-ledare”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/sahlin-foreslas-som-ny-s-ledare/. Läst 25 augusti 2024. 
  11. ^ ”Kungliga hovstaterna, Medaljförläningar 28 januari 2008”. Arkiverad från originalet den 31 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080131104838/http://www.royalcourt.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar20080128.5.edea36911759ad82de80002007.html. Läst 31 januari 2008. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Sven Moberg
Sveriges undervisningsminister
Sveriges skolminister
1974–1976
Efterträdare:
Britt Mogård
Företrädare:
Jan-Erik Wikström
Sveriges utbildningsminister
1982–1985
Efterträdare:
Lennart Bodström
Företrädare:
Ola Ullsten
senaste titelinnehavare
Sveriges biståndsminister
(Sveriges biträdande utrikesminister)
1985–1991
Efterträdare:
Alf Svensson
Företrädare:
Pär Granstedt
Utbildningsutskottets vice ordförande
1991–1994
Efterträdare:
Beatrice Ask
Företrädare:
Margaretha af Ugglas
Sveriges utrikesminister
1994–1998
Efterträdare:
Anna Lindh
Företrädare:
Mona Sahlin
Statsministerns ställföreträdare
1995–2002
Efterträdare:
Margareta Winberg