Light rail – Wikipedia

Santa Clara Valley Transportation Authority light rail system i Kalifornien, USA
Lidingöbanan är exempel på en light rail-bana.

Light rail, egentligen Light Rail Transit, är lätta eldrivna tåg som går på egen järnväg eller stadsbana, helt eller nästan helt på egen banvall och har längre avstånd mellan hållplatser/stationer jämfört med en vanlig spårväg[1]. Strömtillförseln sker vanligtvis via kontaktledning eller tredje skena. Hastigheten på light rail är högre än på traditionell spårväg och kan variera mellan 50 och 120 km/h. För att hastigheten ska få vara högre än 60 km/h (enligt europeiska regler) behövs ett hyttsignalsystem, vilket till exempel finns på Tvärbanan och tunnelbanan. Tekniskt och historiskt sett tillhör tunnelbanan i Stockholm definitionen för Light Rail, men SL har valt att exkludera den från deras egen variant av definitionen för Light Rail.

Termen Light rail kommer från USA, och har etablerats i Danmark översatt till Letbane, men är inte väletablerad i Sverige. Lättbana har förekommit som översättning. I Norge används ordet Bybane, en översättning av det tyska ordet Stadtbahn (Stadsbana) som har en liknande betydelse.