Line Islands – Wikipedia

Line Islands (Linjeöarna) är en ögrupp i Polynesien i Stilla havet. Den tillhör Kiribati och delvis även USA.^[1] Fyra av de elva^[2] atollerna och öarna har mänsklig befolkning.

Linjeöarna består av elva^[2] korallatoller och öar med en sammanlagd areal om cirka 500 km²^[1] (alternativt 551 km²^[2]), med en sträckning på mer än 2 600 km^[1] från nordväst till sydöst.^[2] Endast fyra öar är bebodda, varav Palmyraatollens befolkning endast består av 4–25 forskare och administrativ personal från USA.^[3] De tre ^[4]övriga – Kiritimati, Tabuaeran och Teraina – har tillsammans knappt eller cirka 10 000 invånare. De flesta av dessa bor på Kiritimati, fördelat på samhällena Tabwakea, London, Banana, Poland och Paris.^[3]

Ögruppen är en av tre öområden i Kiribati.^[5] Den ligger nordväst om Franska Polynesien,^[2] cirka 1 800 km öster om Phoenixöarna och cirka 1 600 km söder om Hawaii. Öarna är låga korallöar och delas in i tre områden^[1] – Norra, Mellersta och Södra Linjeöarna.

Alla de elva öarna/ösamlingarna är korallöar. Endast sex av dem har laguner, vilket definierar dessa som atoller.^[1]

Norra Line Islands ligger mellan ekvatorn och 6°N och omkring 160°W.

• Kiribatis besittningar
• Kiritimati (Julön^[2]), cirka 388,5 km², cirka 7 300^[6] (2020; 2005:^[6] 5 100 invånare 2011: 3 700 invånare;^[7])
• Tabuaeran (Fanning Island), cirka 33,7 km², cirka 2 000 invånare (2020; 2005: 2 500^[6])
• Teraina (Washington Island), cirka 7,8 km², cirka 1 900 invånare (2020; 2005: 1 100^[6])

• USA:s besittningar
• Kingmanrevet, cirka 0,01 km²
• Palmyraatollen, cirka 3,9 km², cirka 11 invånare
• Jarvisön,^[1] cirka 4,4 km²

Mellersta Line Islands ligger mellan ekvatorn och 6°S och omkring 155°W.

• Kiribatis besittningar
• Malden Island, cirka 39,3 km²
• Starbuck Island, cirka 25,0 km²
• Filipporevet, ingen landmassa och sannolikt en fantomö,^[3] cirka 450 km öster om Starbuck

Södra Line Islands ligger mellan 10°S och omkring 150°W. Obebodda.^[6]

• Kiribatis besittningar
• Carolineatollen (även Millenniumatollen), cirka 3,8 km²
• Flint Island, cirka 3,0 km²
• Vostok Island, cirka 0,2 km²

Ögruppen har troligen haft mänsklig befolkning sedan 1000-talet; de närliggande Hawaiiöarna befolkades ungefär vid samma tid.^[8] Besökarna eller bosättarna tillhörde troligen olika melanesiska och polynesiska folk,^[5] de bodde då på de idag befolkade öarna samt de små öarna Flint och Vostok.^[3] Den dåliga tillgången till lokala resurser förhindrade dock länge en större/permanent bosättning,^[5] och de första europeiska sjöfararna som kartlade ökedjan i slutet av 1700-talet noterade ingen bofast befolkning.^[3]

Kiritimati är troligen den största^[7] och äldsta atollen i Stilla havet. Den upptäcktes den 24 december 1777 av brittiske upptäcktsresanden James Cook. Den sista ön som upptäcktes var Malden år 1825.

Några öar i ögruppen annekterades av USA 1856 och några av Storbritannien 1888^[3]. Dessa införlivades i den brittiska kolonin Gilbert och Elliceöarna, en del av det Brittiska Västra Stillahavsterritoriet.

Under 1950-talet använde både USA och Storbritannien Kiritimati som plats för kärnvapenprov.^[7] Senare har man på ön etablerat stora kokosnötplantager, fiskodlingar och stationer för jordkartering.^[9]

1979 införlivades öarna (alla utom ovan listade besittningar) i den nya nationen Kiribati.^[7] Samtidigt övergav USA sina anspråk på öarna i sin helhet, som en "vänlighetsgest".^[5]

Line Islands bildar den tidigaste tidszonen i världen, UTC +14. Tiden på dagen är densamma som på Hawaii, men ett dygn före, och till och med 26 timmar före vissa andra öar i Oceanien.

Linjeöarna utgör ett av sex distrikt i Kiribati. Därutöver har de tre befolkade Linjeöarna inom Kiribati varsitt öråd.^[5]

Nästan alla invånare i öarna tillhörande Kiribati är etniska kiribatier. De talar kiribatiska.^[5]

Lag från Teraina, Tebuaeran och Kiritimati deltar i den årliga fotbollsturneringen som arrangeras i Kiribatis huvudstad Tarawa.^[3]