Lolita – Wikipedia

Lolita
Första upplagans omslag, 1955.
Första upplagans omslag, 1955.
FörfattareVladimir Nabokov
OriginaltitelLolita
OriginalspråkEngelska
ÖversättareNils Kjellström (1957)
Nils Holmberg (1960)
John-Henri Holmberg (1998)
Aris Fioretos (2007)
LandFrankrike Frankrike
ÄmnePedofili
GenreRoman
Förlag för förstautgåvanOlympia Press
Utgivningsår1955
Först utgiven på
svenska
1957
HuvudpersonerHumbert Humbert, Dolores Haze, Clare Quilty
UtmärkelserÅrhundradets 100 böcker enligt Le Monde
20th Century's Greatest Hits: 100 English-Language Books of Fiction

Lolita är en roman av Vladimir Nabokov från 1955 (på svenska 1957). Romanen publicerades först på engelska 1955 i Paris. År 1967 utkom i USA Nabokovs egen översättning till ryska.

Romanen, med undertiteln En änklings bekännelser, berättas av en medelålders man som använder pseudonymen Humbert Humbert. Han skriver sina bekännelser i häktet efter ett mord. Här beskriver han sin livslånga kärlek till vad han kallar nymfetter, en viss typ av unga flickor, och hur han gifte sig med en änka för att få komma hennes 12-åriga dotter närmare. Nabokov demonstrerar sin skicklighet i det att han får läsaren att stundtals glömma bort att det är en sexualbrottsling som är romanens berättare.

I romanen skildras Lolita genom Humbert Humberts blick, som en sexuellt brådmogen flicka utan större moraliska reflektioner. Ordet Lolita har också inom exempelvis populärkultur och pornografi kommit att bli synonymt med en oskuldsfullt förförisk och samtidigt skenbart mycket ung flicka; se vidare Lolita.

Sara Stridsbergs roman Darling River är inspirerad av Lolita och har Dolores Haze från romanen som huvudperson.[1] En annan liknande berättelse är Ut ur livet, Karl Ove Knausgårds debutroman.[2]

Lolita har filmatiserats två gånger, satts upp som musikal, teaterpjäs, opera och balett. Den första och mest kända filmatiseringen är Stanley Kubricks Lolita från 1962 med skådespelare som James Mason, Shelley Winters, Peter Sellers och Sue Lyon.[3] Nabokov blev nominerad till en Oscar för bästa manus.[4]

År 1997 filmatiserades romanen återigen, denna gång av Adrian Lyne. I rollerna ses Jeremy Irons, Dominique Swain, och Melanie Griffith med flera.[5]

Svenska översättningar

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind (2002). Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden  : en uppslagsbok (Ny utg). Bromma: Ordalaget. Libris 8418652. ISBN 9189086376 . Sid. 184-186.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]