Lotten von Gegerfelt – Wikipedia

Lotten von Gegerfelt
Född14 juni 1834[1][2][3]
Göteborg, Sverige
Död22 maj 1915[4] (80 år)
Eda socken, Sverige
BegravdÖstra kyrkogården, Göteborg[5]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningMålare
MakeGeorg Adolf von Gegerfelt
(g. 1862–)[6][7]
BarnKarl Georg Reinhold von Gegerfelt
Carl Georg Reinhold (f. 1865)
FöräldrarGeorg Samuel von Gegerfelt[6]
Redigera Wikidata

Anna Charlotta "Lotten" Maria Aurora von Gegerfelt, född 14 juni 1834 i Göteborg, död 22 maj 1915 i Charlottenbergs municipalsamhälle i Eda socken, var en svensk genre- och porträttmålare.

Hon var dotter till kommendören Georg Samuel von Gegerfelt och Eva Fredrika Ehrenstam samt gifte sig 1862 med sin kusin, sjökapten Georg Adolf von Gegerfelt, i Göteborg, efter vilken hon blev änka 1887. Senare var hon bosatt i Vara, Skara och Kalmar innan hon de sista månaderna i livet bodde hos sonen Georg som vid den tiden var apotekare i Charlottenberg i Värmland. Hon var farmor till skådespelaren Eric von Gegerfelt och farfars mor till konstnären Gunnar von Gegerfelt.[8] Landskapsmålaren och etsaren Wilhelm von Gegerfelt var son till en syssling till Lotten.[9]

von Gegerfelt var elev till Johan Gustaf Köhler i Stockholm och till Geskel Saloman, Gustaf Brusewitz och Fredrik Wohlfart i Göteborg. Hon målade porträtt och landskap samt genrescener i den tidens smak.

Bland von Gegerfelts verk märks I morgonstund (1881), Hvad heter han? (1883), Porträtt af grosshandlare Th. Trankell (1878, på beställning av Sjömannasällskapet), Kapten Palander, planterande korset på en klippa i Ishafvet (endast porträttet, övriga tavlan av Carl Adelsköld, 1880, Göta Coldinuordens lokal i Göteborg) och Kamrer W. Berg (1881). Hon ställde huvudsakligen ut sina verk i Göteborg där hon även från 1884 drev en elevskola för målare. Hon är representerad vid bland annat Göteborgs stadsmuseum,[10] Bohusläns museum,[11] Västergötlands museum,[12] och Värmlands Museum.[13]

Lotten von Gegerfelt är begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.[14]

Verk i urval

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ läs online, www.oxfordartonline.com , läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gegerfelt, Charlotta von, Benezit Dictionary of Artists, 16 december 2017, 10.1093/BENZ/9780199773787.ARTICLE.B00071945, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ FemBios databas, FemBio-ID: 10878, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, samlingar.goteborgsstadsmuseum.se .[källa från Wikidata]
  5. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 juni 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 3 G-H, vol. 3, Albert Bonniers Förlag, 1946, s. 26, läs onlineläs online, läst: 27 juni 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ Gegerfelt, von, släkt, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14693, läst: 26 juni 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ ”Adliga ätten von Gegerfelt nr 861 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Gegerfelt_nr_861. Läst 11 juli 2024. 
  9. ^ ”Adliga ätten von Gegerfelt nr 861 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Gegerfelt_nr_861. Läst 12 juli 2024. 
  10. ^ Göteborgs stadsmuseum
  11. ^ ”Bohusläns museum”. digitaltmuseum.se. 10 november 2022. https://digitaltmuseum.se/011044500930/fruktskalerska-kopia-malning. Läst 12 juli 2024. 
  12. ^ ”Västergötlands museum”. digitaltmuseum.se. 23 juni 2018. https://digitaltmuseum.se/021047349913/oljemalning. Läst 12 juli 2024. 
  13. ^ ”Värmlands Museum”. digitaltmuseum.se. 14 november 2023. https://digitaltmuseum.se/021048859053/langbans-gruvby-teckning. Läst 12 juli 2024. 
  14. ^ SvenskaGravar