Maria Goeppert-Mayer – Wikipedia

Maria Goeppert-Mayer Nobelpristagare i fysik 1963
Född28 juni 1906[1][2][3]
Katowice[4]
Död20 februari 1972[1][2][3] (65 år)
San Diego, USA
BegravdEl Camino Memorial Park[5]
Medborgare iTyskland och USA[6]
Utbildad vidGöttingens universitet, filosofie doktor, [6]
SysselsättningFysiker[6], universitetslärare[6], kärnfysiker, forskare[7]
ArbetsgivareColumbia University[8]
Johns Hopkins University (1930–1939)[8]
Sarah Lawrence College (1941–1942)[8]
Los Alamos National Laboratory (1945–)[8]
Argonne National Laboratory (1946–1959)[8]
University of California, San Diego (1960–1972)[8]
Känd förAtommodell
MakeJoseph Edward Mayer
(g. 1930–)[6][9]
BarnMaria Mayer (f. 1933)
FöräldrarFriedrich Göppert[6]
Utmärkelser
Nobelpriset i fysik (1963)[10][11]
National Women's Hall of Fame (1996)[12]
Medlem av American Physical Society
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Namnteckning
Redigera Wikidata
Maria Goeppert-Mayer och Gustaf VI Adolf på Nobelfesten 1963.

Maria Goeppert-Mayer, född Göppert 28 juni 1906 i Kattowitz i Tyskland, nuvarande Polen, död 20 februari 1972 i San Diego i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker. Hon var professor vid University of California i San Diego i sydvästra USA. År 1963 mottog hon, tillsammans med Eugene Wigner och J. Hans D. Jensen, Nobelpriset i fysik "för deras upptäckter beträffande atomkärnornas skalstruktur".[13]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Goeppert-Mayer hade 1948 presenterat en modell som ordnade protonerna och neutronerna i en atomkärna i en serie "skal", ungefär som elektronerna utanför kärnan. De tres arbeten med skalmodellen inom kärnfysik var ett viktigt steg på vägen inom kvantgruppteori.

Som doktorand på Göttingens universitet skrev Göppert sin doktorsavhandling om teorin kring tvåfotonabsorption av atomer. Vid tiden för hennes examen verkade det avlägset att verifiera avhandlingen experimentellt, men senare möjliggjordes detta med hjälp av utvecklingen av laser. Idag är enheten för tvåfotonabsorptionstvärsnitt kallad Goeppert-Mayer-enheter (GM-enheter) efter Maria.

Maria Goeppert gifte sig med Joseph Edward Mayer 1930 och flyttade till USA. Edward Mayer var docent vid Johns Hopkins University, men strikta regler mot nepotism hindrade universitet från att ta in Goeppert-Mayer som fakultetsmedlem. Hon fick dock en anställning som assistent på Johns Hopkins university och publicerade en artikel om dubbelt betasönderfall år 1935. År 1937 flyttade hon till Columbia University där hon fick en oavlönad anställning. Under andra världskriget arbetade hon med isotopseparering för Manhattanprojektet vid Columbia; hon arbetade även tillsammans med Edward Teller vid Los Alamos National Laboratory för att utveckla Tellers "super"bomb.

Efter kriget arbetade Goeppert-Mayer som oavlönad docent i fysik vid University of Chicago och som senior-fysiker vid det närliggande Argonne National Laboratory. Maria Goeppert-Mayer utvecklade tillsammans med J. Hans D. Jensen och Eugene Wigner en matematisk modell för atomkärnornas skalstruktur för vilket de belönades med Nobelpriset i fysik år 1963. År 1960 utnämndes hon till professor i fysik vid University of California i San Diego.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Goeppert-Mayer har fått nedslagskratern Goeppert-Mayer på planeten Venus uppkallad efter sig.[14]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Maria-Goeppert-Mayertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w60p11z2, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 6652975, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гёпперт-Майер Мария”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 6652975, läs online, läst: 17 april 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f] Marilyn Bailey Ogilvie, The Biographical Dictionary of Women in Science : Pioneering Lives From Ancient Times to the Mid-20th Century, vol. 1, Routledge, 16 december 2003, s. 510, ISBN 978-1-135-96342-2.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ntk20211109654, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e f] läs online, history.aip.org , läst: 26 mars 2019.[källa från Wikidata]
  9. ^ s. 311, läs online, läst: 18 april 2023, ”On January 19, 1930, she married Joseph E. Mayer, a chemist [...]”.[källa från Wikidata]
  10. ^ Maria Goeppert Mayer Biographical, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 21 december 2018.[källa från Wikidata]
  11. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ Maria Goeppert-Mayer (på engelska), National Women's Hall of Fame, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ ”The Nobel Prize in Physics 1963” (på engelska). Nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1963/summary/. Läst 8 mars 2014. 
  14. ^ ”Venus - Stereo Image Pair of Crater Goeppert-Mayer” (på engelska). Jet Propulsion Labratory. http://www.jpl.nasa.gov/spaceimages/details.php?id=PIA00269. Läst 8 mars 2014. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Manhattanprojektet
AnläggningarThe rising mushroom cloud from the Nagaskai "Fat Man" bomb, August 9, 1945
Administratörer
Forskare
Operationer
Vapen
Se även
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Maria_Goeppert-Mayer&oldid=55837001”