- Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Mariannelunds köping. För tätorten, se Mariannelund.
Mariannelunds köping var en tidigare kommun i Jönköpings län.
Köpingen bildades 1928 genom en utbrytning ur Hässleby landskommun. Vid kommunreformen 1952 utökades köpingen genom återförening med Hässleby och sammanläggning med Kråkshults landskommun. Mariannelund kvarstod som egen kommun fram till kommunreformen 1971, då området gick upp i Eksjö kommun.[1]
Den 17 oktober 1941 särskildes Mariannelunds köping ur Hässleby socken i fastighetsredovisningen. Tidigare hade köpingen förts under socknen i fastighetshänseende.[2]
I kyrkligt hänseende tillhörde köpingen Hässleby församling.[3] Från 1952 tillhörde köpingen också Kråkshults församling.
Blasonering: I grönt fält en störtad inböjd spets av guld, belagd med ett grönt treblad med stjälk och åtföljd på vardera sidan av ett veteax av guld.
Vapnet antogs av dåvarande Mariannelunds köping år 1948, men blev aldrig fastställt av Kungl Maj:t. Trebladet och veteaxen kommer från äldre häradssigill.
Mariannelunds köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 166,69 km², varav 161,71 km² land.[4] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1957 omfattade köpingen den 1 november 1960 en areal av 165,14 km², varav 159,97 km² land.[5]
I Mariannelunds köping fanns tätorten Mariannelund, som hade 1 901 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i köpingen var då 60,6 procent.[6]
| Valår | V | S | ÖVR | C | FP | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1938 | | 12 | 3 | | 3 | | 2 | | 20 | | |
| 1942 | | 13 | 2 | | 3 | | 2 | | 20 | | |
| 1946 | 2 | 10 | 1 | 1 | 5 | | 1 | | 20 | | |
| 1950 | | 16 | 9 | 3 | 7 | | | | 35 | 84,2 | |
| 1954 | | 16 | | 6 | 8 | | 5 | | 35 | 79,0 | |
| 1958 | | 14 | 1 | 9 | 6 | | 5 | | 35 | 80,7 | |
| 1962 | | 13 | 2 | 9 | 7 | | 4 | | 35 | 84,1 | |
| 1966 | | 13 | 1 | 10 | 5 | 1 | 5 | | 35 | 85,1 | |
- Övriga 1950 var Samlingslistan (c+fp) 6, Kommunens väl (m+c) 3
- Övriga 1958 var Hantverk och företag
- Övriga 1962 var För kommunens väl
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 20. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 24. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-09-30. sid. 14. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 20 i pdf:en
French
Deutsch
