Marraner – Wikipedia

Marraner (spanska: marranos), var förr i Spanien en nedsättande benämning på döpta judar, conversos. Det gällde judar på den iberiska halvön som i samband med och efter den kristna återerövringen av halvön hamnade i en kristen, mindre religiöst tolerant miljö och tvingades övergå till kristendomen. Officiellt kunde de betecknas som "konvertiter" (spanska: convertitos; latin: conversi) eller "nykristna" (latin: christiani novi),^[1] medan de i lönndom fortsatte att så långt möjligt utöva den judiska tron. Många marraner utvandrade till länder som Osmanska riket och Nederländerna där de kunde utöva den judiska tron friare.^[2]

Jämför Ph. Philippsons roman "Die marranen" (1843).

Ordet kommer från spanskans marráno, gris. Ordet har möjligtvis arabiskt ursprung.^[2]

• Limpieza de sangre

• Marranos i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)