Max Olbers – Wikipedia

Ivan Max Julian Olbers, född 17 mars 1832 i Gärdhem, Älvsborgs län, död 18 september 1901 i Stockholm,^[1] var en svensk bryggare, försäkringsdirektör och politiker.

Han tillhörde en släkt från Hannover i Tyskland som invandrade till Sverige i slutet av 1600-talet. Fadern Johan Nikolaus Olbers var en jurist som en tid hade stor praktik i Göteborg. Modern var Marianne Gordon Ahlberg. Efter läroverksstudier i Skara blev han 1850 student vid Uppsala universitet och anställdes därefter 1852 i handelsfirman O. Bronander & Son i Göteborg. Åren 1859-1968 arrenderade han Burgårdens bryggeri och erhöll burskap 1863 som bryggare och handlande i staden.

Han lämnade emellertid bryggerinäringen och 1869–1892 var han VD för Brand- och livförsäkrings AB Svea och för Återförsäkrings AB Astrea 1872–1898. Åren 1892–1898 var han även ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige. Vidare satt han i styrelserna för Göteborgs handelsinstitut, Göteborgs museum och Göteborgs stadsbibliotek. Han odlade sina kulturella intressen som styrelseledamot i Sällskapet Gnistan och ordförande i Harmoniska Sällskapet.

Olbers gifte sig 1860 med Amalia Lundgren och de fick en son och en dotter. Han är begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.^[2]

• Fredberg, Carl Rudolf A:son (1897). Från vår merkantila och industriela verld : porträtter, autografier, biografier och skizzer från Sveriges handel, industri och handtverk  : illustreradt arkiv för affärsmän och allmänheten. 1, Göteborg. Göteborg: Bonnier. sid. 102–103. Libris 1902901 
• Göteborgs stadsfullmäktige 1863–1962, II. Biografisk matrikel. Göteborg 1963
• Ansedel för Max Olbers