Meyer Schapiro – Wikipedia

Meyer Schapiro, född den 23 september 1904 i Šiauliai, Litauen, död den 3 mars 1996, New York, USA, var en litauiskfödd amerikansk konsthistoriker som bland annat gjorde sig känd för skapandet av nya interdisciplinära konsthistoriska metodologier.

  • Vincent van Gogh (1950)
    • Van Gogh (översättning från tyska utgåven Åke Ohlmarks, Stureförlaget, 1974)
  • Paul Cézanne (1952)
  • The Parma Ildefonsus: A Romanesque Illuminated Manuscript from Cluny, and Related Works (1964)
  • Israel: ancient mosaics
    • Israel: gamla mosaiker (förord: Meyer Schapiro, anonym översättning, I.P.C., 1967)
  • Words and Pictures. On the Literal and the Symbolic in the Illustration of a Text (1973)
  • Selected Papers I: Romanesque Art (1977)
  • Selected Papers II: Modern Art: 19th and 20th Centuries (1978, 1982)
  • Selected Papers III: Late Antique, Early Christian, and Medieval Art (1979)
  • The Romanesque Sculpture of Moissac (1985, omtryck av Schapiros avhandling, Ursprungligen publicerad i Art Bulletin)
  • Selected Papers IV: Theory and Philosophy of Art: Style, Artist, and Society (1994)
  • Mondrian: On the Humanity of Abstract Painting (1995)
  • Meyer Schapiro : the bibliography (ed. Lillian Milgram Schapiro, 1995)
  • Words, Script, and Pictures: The Semiotics of Visual Language (1996)
  • Impressionism: Reflections and Perceptions (1997)
  • Worldview in Painting—Art and Society: Selected Papers, Vol. 5 (1999)
  • The Unity of Picasso’s Art (2000)
  • Meyer Schapiro: his painting, drawing, and sculpture (2000)
  • Language of Forms: Lectures on Insular Manuscript Art (2005)
  • Romanesque architectural sculpture: The Charles Eliot Norton lectures (2006)
  • Meyer Schapiro abroad: letters to Lillian and travel notebooks (2009)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]