Microtus breweri – Wikipedia

Microtus breweri
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljHamsterartade gnagare
Cricetidae
UnderfamiljSorkar
Arvicolinae
SläkteÅkersorkar
Microtus
ArtMicrotus breweri
Vetenskapligt namn
§ Microtus breweri
Auktor(Baird, 1857)
Hitta fler artiklar om djur med

Microtus breweri[2][3][4][5][6][7] är en däggdjursart som först beskrevs av Baird 1857. Microtus breweri ingår i släktet åkersorkar, och familjen hamsterartade gnagare.[8][9] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[8] Artepitetet i det vetenskapliga namnet hedrar den US-amerikanska naturforskaren Thomas Mayo Brewer.[10]

Hanar är med en genomsnittlig absolutlängd av 193 mm, inklusive en cirka 52 mm lång svans, något större än honor. För honor är den genomsnittliga absolutlängden 181 mm och svanslängden 49 mm. Pälsen består av en kort underull och styvare täckhår. Underullens hår är grå vid roten, orange i mitten och brun vid spetsen. Den bruna spetsen saknas ibland på ryggen och ofta vid buken. Även de mörkbruna täckhåren har en grå rot. Täckhåren är tunnare eller saknas helt vid axlarna vad som resulterar i en ljusare fläck. Svansen kan vara mörkbrun, vitaktig eller tvåfärgad. Kännetecknande är en blek till vitaktig fläck som kan finnas på hjässan, på kinden eller på strupen.[11]

Denna gnagare lever endemiskMuskeget Island som tillhör den amerikanska delstaten Massachusetts. Habitatet utgörs av gräsmarker med gräsarter som Ammophilia breviligulata och andra växter som Rhus radicans.[1]

Individerna gräver underjordiska gångar i sanden eller i andra jordarter. De äter stjälkar och blad av den nämnda gräsarten. Födan kompletteras troligen med frön, andra växter och insekter.[1] I områden med mycket gräs skapar arten stiger genom att trampa ner växterna.[11]

Honor kan ha flera kullar mellan våren och hösten. Efter cirka en månad dräktighet föds fyra eller fem ungar per kull. De flesta individer blir inte äldre än ett år.[1]

Microtus breweri jagas av introducerade katter samt av blå kärrhök (Circus cyaneus), jorduggla (Asio flammeus) och av strumpebandssnok (Thamnophis sirtalis). I loppet av tre till fyra år varierar populationen mellan 3 000 och 10 000 individer.[1]

Bredvid naturliga fiender hotas beståndet av erosion vid kusten. IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar.[1]

  1. ^ [a b c d e f] Roach, N. 2017 Microtus breweri . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 17 januari 2023.
  2. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Microtus breweri
  5. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  6. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  7. ^ (2004) , website, 2003 IUCN Red List of Threatened Species
  8. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (23 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/microtus+breweri/match/1. Läst 24 september 2012. 
  9. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  10. ^ Bo Beolens, Michael Grayson, Michael Watkins (2009). ”Brewer”. The Eponym Dictionary of Mammals. Johns Hopkins University Press. sid. 55. ISBN 978-0-8018-9304-9 
  11. ^ [a b] Tamarin & Kunz (28 juni 1974). Microtus breweri (på engelska). Mammalian Species. American Society of Mammalogists. http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/i0076-3519-045-01-0001.pdf. Läst 12 mars 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]