Mohammad Zia ul-Haq – Wikipedia

Mohammad Zia ul-Haq
Urdu: محمد ضياء الحق

Zia ul-Haq i Vita huset 1982.

Tid i befattningen
5 juli 1977–17 augusti 1988
Företrädare Zulfikar Ali Bhutto
Efterträdare Ghulam Ishaq Khan

Född 12 augusti 1924
Jalandhar, Punjab, Brittiska Indien
Död 17 augusti 1988 (64 år)
Bahawalpur, Pakistan
Gravplats Faisalmoskén[1]
Nationalitet Pakistanier
Yrke Militär
Maka Begum Shafiq Zia (1950-1988)
Militärtjänst
I tjänst för Brittiska Indien Brittiska Indien (1943-1947)
Pakistan Pakistan (1947-1988)
Tjänstetid 1943-1988
Grad OF-9 Pakistan Army General
Slag/Krig Andra världskriget
Indo-pakistanska kriget 1965
Svarta september
Afghansk-sovjetiska kriget

Mohammad Zia ul-Haq, född 12 augusti 1924 i Jalandhar, Punjab, nuv. Indien, död 17 augusti 1988 vid Bahawalpur, Punjab, var en pakistansk militär och politiker. Pakistans president och diktator 1978–1988.

Zia ul-Haq, då generalstabschef, grep makten i Pakistan genom en statskupp 1977. Premiärministern Zulfikar Ali Bhutto fängslades och avrättades 1979 på Zia ul-Haqs personliga order efter att denne mot sitt nekande vid en farsartad rättegång dömts för mord på en politisk motståndare. Under Zia ul-Haqs tid vid makten blev Pakistan i praktiken en militärdiktatur med en politik som syftade till att göra Pakistan till en islamsk republik.[2] Vid flera tillfällen utlovade han fria val, vilket dock aldrig infriades. Han omkom i en flygolycka 1988.

  1. ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bra Böckers lexikon, 1981.