Nora Bergslags Järnväg – Wikipedia

Nora Bergslags Järnväg
NBJ:s bro över Järleån omkring år 1905.
Allmänt
Plats	Sverige
Tekniska fakta
Antal spår	Enkelspår
Spårvidd	1435 millimeter
Elektrifierad	Nej
Linjekarta 118,7 Otterbäcken 113,5 Gullspång Torved-Gullspång 100,8 Värmlands Säby 93,9 Konsterud 83,5 Håkanbol 78,1 Högberg Värmlandsbanan 74,0 Strömtorp (Degerfors) Värmlandsbanan 72,9 Degernäs 65,3 Botorp 63 Ekeby 61,7 Karlskoga Busstation 60,9 Karlskoga Centrum Hyttåsen Timsälven 59,2 Bofors (Karlskoga) 49,7 Granbergsdal 44,4 Kortfors Svartälven 30,6 Vikersvik Bergslagsbanan Bredsjö Bergslagsbanan Hjulsjö Grängen Järnboås Striberg 22,6 Gyttorp 17,6 Nora   Pershyttan 14,0 Källarhalsen hp 12,6 Stora Mon 10,2 Lilla Mon Järleån 8,2 Järle 6,4 Torpa 2,8 Löth  Köping-Hults Järnväg mot Frövi 0 Ervalla  Köping-Hults Järnväg mot Örebro

Nora Bergslags järnväg, NBsJ –1946, NBJ 1946–, var ett privatägt bolag som bedrev järnvägstrafik under stora delar av 1900-talet.

Järnvägsbolaget bildades 1905 genom en sammanslagning av Nora-Ervalla Järnväg och Nora-Karlskoga Järnväg, inklusive delar av Bredsjö-Degerfors Järnväg, nämligen sträckan Striberg-Bredsjö som breddats till normalspår. Bolaget bedrev järnvägstrafik med egna fordon och bana, sammanlagt 173 km på sträckorna Bredsjö – Gyttorp – Karlskoga – Otterbäcken och Gyttorp – Nora – Ervalla. De produkter som huvudsakligen transporterades var järnmalm, järn, kalksten, träkol och trävaror. Persontrafiken figurerade i kalkylerna men endast som en bisak. Efter 1920 var transporten av exportmalm järnmalm från traktens gruvor till hamnen i Otterbäcken betydande^[1].

Persontrafiken var av liten omfattning och upphörde 1966, då den helt överfördes till den trafik med landsvägsbussar som bolaget också bedrev. När gruvorna i Bergslagen lades ned mot slutet av 1960-talet, försvann inkomsterna från malmtransporterna. Övrig godstrafik var inte tillräckligt lönsam att driva järnvägen vidare. I mitten av 1970-talet började bolaget avvecklas och 1979 övertogs de kvarvarande delarna av SJ. Bansträckningen Gyttorp - Bredsjö revs upp 1979, men det finns rikligt med järnvägshistoriska minnen kvar efter linjen.

På den sydligaste delen mellan Strömtorp och Otterbäcken fortsatte godstrafiken fram till 1994. Delen Gullspång – Otterbäcken revs upp 2002, men sträckan Strömtorp – Gullspång ligger kvar och har öppnats för dressintrafik med utgångspunkter i Konsterud och Gullspång, där banan ansluter till ett sidospår till Kinnekullebanan. Återupptagen godstrafik aktualiserades i början av 2000-talet, då med tankar om ett sidospår till Bäckhammars pappersbruk från Konsterud.

I dag bedrivs kommersiell trafik endast på 22 kilometer av den återstående banan mellan Strömtorp och Bofors. Sträckan Ervalla – Nora – Gyttorp - Karlskoga trafikeras av Nora Bergslags Veteran-Jernvägs museijärnväg.

Både järnvägens tid med trafik och veteranjärnvägen spelar viktiga roller i Maria Langs deckare Ånglok 16 på fel spår från 1987.

• Nora-Ervalla Järnväg
• Nora-Karlskoga Järnväg
• Striberg-Grängens Järnväg
• Bredsjö-Grängens Järnväg
• Bredsjö-Degerfors Järnväg
• Vikern-Möckelns Järnväg
• Dalkarlsbergs Järnväg
• Nora Bergslags Veteran-Jernväg

• Albertsson, Monika (1989). Nora Bergslags Järnväg : restaurerad 1984-1985. Stockholm: Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms univ. Libris 843081 
• Hildebrand, Elis (1926). Minnesskrift över Nora bergslags järnvägsaktiebolags järnvägar : : Nora-Ervalla : 1856-1926  : Nora-Karlskoga : 1876-1926  : Dalkarlsbergs : 1875-1925. [Nora]. Libris 1331704 
• Karlsson, Lars Olov; Malmberg, Sven (1981). Nora bergslags järnväg 125 år : en minnesskrift. Nora: NBJ. Libris 273380 
• Krantz, Claes (1956). Järnets järnväg : minnesskrift vid Nora Bergslags järnvägs hundraårsjubileum, 1856-1956. [Nora]: [Nora Bergslags järnväg]. Libris 608157 
• Nora Bergslags Veteran-Jernväg 2007 : Sveriges första normalspåriga järnväg för personbefordran invigd 1856. 2007. Libris 13993222