Norrbottens läns valkrets – Wikipedia

Norrbottens läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Mandatantal

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen tio fasta mandat, ett antal som var oförändrat åtminstone fram till 1998 då antalet sjönk till 9. 2014 sjönk antalet mandat till 8 mandat. Även i riksdagsvalet 2006 hade valkretsen nio fasta mandat. Antalet utjämningsmandat var två i valet 1970, ett i valet 1973, två i valet 1976, ett i valet 1979, noll i valet 1982, ett i valet 1985, noll i valen 1988 och 1991 samt ett i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen ett utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018^[1]
1970	1973	1976	1979	1982	1985	1988	1991	1994	1998	2002	2006	2010	2014	2018^[2]
10	10	10	10	10	10	10	10	10	9	9	9	9	8	8

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)

1971–1973

Per Petersson, m
Filip Johansson, c
Torsten Stridsman, c
Bertil Öhvall, fp
Frida Berglund, s
Thure Dahlberg, s
Uno Hedström, s
Karl-Erik Häll, s
Bengt Norling (statsråd under mandatperioden), s
Ingvar Svanberg, s
Ivar Hermansson (1971), vpk
- Alf Lövenborg (1972–1973), vpk
Eivor Marklund, vpk

1974–1975/76

Per Petersson, m
Filip Johansson, c
Torsten Stridsman, c
Frida Berglund, s
Thure Dahlberg, s
Uno Hedström, s
Karl-Erik Häll, s
Bengt Norling (statsråd under mandatperioden), s
Ingvar Svanberg, s
- Curt Boström (ersättare 15/2 1974–4/6 1976), s
Alf Lövenborg, vpk
Eivor Marklund, vpk

1976/77–1978/79

Per Petersson, m
Filip Johansson, c
Torsten Stridsman, c
Eva Winther (statsråd 18/10 1978–30/9 1979), fp
- Göte Pettersson (statsrådsersättare 18/10 1978–30/9 1979), fp
Frida Berglund, s
Curt Boström, s
Karl-Erik Häll, s
, s
Bengt Norling (4/10 1976–4/6 1977; statsråd 4–8/10 1976), s
- Sten-Ove Sundström (statsrådsersättare för Bengt Norling 4–8/10 1976), s
- Sten-Ove Sundström (ledamot 3/10 1977–30/9 1979), s
Ingvar Svanberg, s
Alf Lövenborg, vpk 4/10 1976–10/3 1977, partilös 11/3–31/12 1977, apk 1/1 1978–30/9 1979
Eivor Marklund, vpk

1979/80–1981/82

Per Petersson, m
Filip Johansson, c
Arne Lindberg, c
- Per-Ola Eriksson (ersättare 9/3–9/4 1981), c
Eva Winther (statsråd 1–12/10 1979), fp
- Bo-Gunnar Ledin (statsrådsersättare för Eva Winther 1–12/10 1979), fp
- Bo-Gunnar Ledin (ersättare för Eva Winther 13/4–13/5 1982), fp
Frida Berglund, s
Curt Boström, s
Karl-Erik Häll, s
Kerstin Nilsson, s
Sten-Ove Sundström, s
Ingvar Svanberg, s
Eivor Marklund, vpk
- Paul Lestander (ersättare 14/4–27/5 1980), vpk

1991/92–1993/94

1994/95–1997/98

Per-Ola Eriksson, c
Olle Lindström, m
Birgitta Ahlqvist, s (ledamot till 9/1 1995)
- Eva Persson Sellin, s (ledamot från 10/1 1995)
- Lennart Thörnlund, s (ersättare 18/9 1996–30/4 1997)
Birgitta Gidblom, s
Lars U. Granberg, s
Ulf Kero, s
Lennart Klockare, s
Leif Marklund, s
Kristina Zakrisson, s
Monica Öhman, s
Bengt Hurtig, v
- Siv Holma, v (ersättare 10/1–9/10 1995)

1998/99–2001/02

Erling Wälivaara, kd^[3]
Olle Lindström, m^[3]
Birgitta Ahlqvist, s^[3]
Lars U. Granberg, s^[3]
- Bengt Niska, s (ersättare för Lars U. Granberg 16/9 1999–29/2 2000)
Lennart Klockare, s^[3]
Anders Sundström, s^[3] (5–26/10 1998; statsråd under samma period)
- Kristina Zakrisson, s (ersättare för Anders Sundström 5–26/10 1998, ledamot 26/10 1998–2001/02)
Monica Öhman, s^[3]
Stig Eriksson, v^[3]
Siv Holma, v^[3]

2002/03–2005/06

Anna Grönlund (senare Anna Grönlund Krantz, fp^[4]
Erling Wälivaara, kd^[4]
Anna Ibrisagic, m^[4] (2002–19 juli 2004)
- Krister Hammarbergh, m (20 juli 2004–2006)
Peter Eriksson, mp^[4]
Birgitta Ahlqvist, s^[4]
Lennart Klockare, s^[4]
Björn Rosengren, s^[4] (30 september–21 oktober 2002; statsråd 30 september–15 oktober 2002)
- Lars U. Granberg, s (statsrådsersättare 30 september–15 oktober 2002; ledamot 22 oktober 2002–2006)
Anders Sundström, s^[4] (2002–31 juli 2004)
- Karin Åström, s (1 augusti 2004–2006)
Kristina Zakrisson, s^[4]
Maria Öberg, s^[4]
Siv Holma, v^[4]

2006/07–2009/10

Stefan Tornberg, c^[5]
Krister Hammarbergh, m^[5]
Lars U. Granberg, s^[5]
Fredrik Lundh, s^[5]
- Hannah Bergstedt, s (ersättare 20 augusti 2007–31 mars 2008 för Fredrik Lundh)
Leif Pettersson, s^[5]
Kristina Zakrisson, s^[5]
- Hannah Bergstedt, s (ersättare 22 oktober–31 december 2008 för Kristina Zakrisson)
Karin Åström, s^[5]
Maria Öberg (från 2007 Maria Stenberg), s^[5]
Siv Holma, v^[5]

2010/11–2013/14

Krister Hammarbergh, M^[6]
Åsa Ågren Wikström, M^[6] (till 6 mars 2011; avsade sig uppdraget)
- Johan Johansson, M (från 7 mars 2011)
Hannah Bergstedt, S^[6]
Sven-Erik Bucht, S^[6]
Fredrik Lundh Sammeli, S^[6]
Leif Pettersson, S^[6]
Maria Stenberg, S^[6]
Karin Åström, S^[6]
Siv Holma, V^[6]

2014/15–2017/18

Krister Hammarbergh, M^[7]
Hannah Bergstedt, S^[7]
- Linus Sköld, S (ersättare för Hannah Bergstedt 1/2–1/8 2017)
Sven-Erik Bucht, S^[7] (statsråd från 3/10 2014)
- Ida Karkiainen, S (ersättare för Sven-Erik Bucht 3/10 2014–31/8 2015)
  - Linus Sköld, S (ersättare för Sven-Erik Bucht 1/9 2015–4/4 2016)
    - Ida Karkiainen, S (ersättare för Sven-Erik Bucht från 5/4 2016)
Fredrik Lundh Sammeli, S^[7]
Leif Pettersson, S^[7]
Emilia Töyrä, S^[7]
Hanna Wigh, SD^[7]
Birger Lahti, V^[7]

2018/19–2021/22

Linda Ylivainio, C^[8]
Mattias Karlsson, M^[8]
Sven-Erik Bucht, S^[8] (24/9 2018–29/1 2019; statsråd 24/9 2018–21/1 2019)
- Linus Sköld, S (ersättare för Sven-Erik Bucht 24/9 2018–21/1 2019; ledamot från 30/1 2019)
Ida Karkiainen, S^[8] (statsråd från 30/11 2021)
- Hannah Bergstedt, S (ersättare för Ida Karkiainen från 30/11 2021)
Fredrik Lundh Sammeli, S^[8]
Emilia Töyrä, S^[8]
- Hannah Bergstedt, S (ersättare för Emilia Töyrä 26/2–30/11 2019 samt 15/3–27/8 2021)
Eric Palmqvist, SD^[8]
Birger Lahti, V^[8]

2022/23–2025/26

Riksdagsledamöter i första kammaren

Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Norrbottens läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början två, men höjdes till tre år 1882, till fyra vid lagtima riksmötet 1905 och till fem vid urtima riksmötet 1919. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Västerbottens läns och Norrbottens läns valkrets.

1867–1911 (successivt förnyade mandat)

Sven Peter Bergman (1867–1874)
- Adolf Wilhelm Roos (1875–1889)
  - Lars Berg, prot (1890–1899)
    - Knut Gillis Bildt, prot (1900–1908)
      - Nils Bosæus, mod (1909–1911)
Johan Jakob Nordström (1867–17/5 1874)
- Sigurd Ribbing (1875–1879)
  - Johan Erik Nyström (1880–23/2 1889)
    - Fredrik Almgren, prot (17/4 1889–1898)
      - Carl Taube, FK:s min 1899–1904, prot 1905–1909, fh 1910–1911 (1899–1911)
Henrik Adolf Widmark (1882–1888)
- Carl Otto Bergman, prot (1889–1901)
  - Lars Berg, prot 1902–1909, fh 1910 (1902–1910)
    - Jacob Larsson, lib s (1911)
Karl Husberg (1905–1906)
- Emil Berggren, prot 1907–1909, fh 1910–1911 (1907–1911)

1912–1914

Emil Berggren, n (1912–1913)
- Axel Fagerlin, n (1914)
Olof Bergqvist, n
Jacob Larsson, lib s
Manne Asplund, s

1915–lagtima riksdagen 1919

Urtima riksdagen 1919–1920

Olof Bergqvist, n
Paul Hellström, lib s
Carl Winberg, s vgr
Fredrik Ström, s vgr (20/8–24/9 1919; valet överklagades och socialdemokratiska vänstergruppen förlorade sitt mandat som gick till liberala samlingspartiet)
- David Hansén, lib s (26/9 1919–1920)
Bernhard Rutqvist, vilde

1921

Valresultat

1898 (första)

Förstakammarvalet i Sverige 1898: Norrbottens läns valkrets
Kandidat		Röster
Kandidat		Antal	%	+− %
	Lars Berg	36	97,3
	Närmaste kandidat	1	2,7
Antal giltiga röster		37
Kasserade röster		0
Totalt		37

Förstakammarvalet i Sverige 1898: Norrbottens läns valkrets
Kandidat		Röster
Kandidat		Antal	%	+− %
	Fredrik Almgren	31	N/A
	Okänt	Okänt
Antal giltiga röster		Okänt
Kasserade röster		Okänt
Totalt		Okänt

Valet hölls den 20 september 1898 för Lars Bergs och Fredrik Almgrens mandat. Valkretsen hade 37 valmän och i Lars Bergs val deltog samtliga i valet. För valet för Almgrens mandat saknas statistik.^[10]

Fredrik Almgren, som omvaldes för sitt mandat, valdes samma dag att representera Älvsborgs läns valkrets i första kammaren och avsade sig därefter sitt Norrbottensmandat.^[10]

1898 (andra)

Förstakammarvalet i Sverige 1898: Norrbottens läns valkrets
Kandidat		Röster
Kandidat		Antal	%	+− %
	Carl Taube	29	80,6
	Gustaf Gilljam^[11]	7	19,4
Antal giltiga röster		36
Kasserade röster		0
Totalt		36

Valet hölls den 21 september 1898 för Fredrik Almgrens mandat. Almgren hade blivit vald av två valkretsar den 20 september 1898 och avsade sig sitt Norrbottensmandat. Valkretsen hade 37 valmän och 36 deltog i valet.^[10]

1899

Förstakammarvalet i Sverige 1899: Norrbottens läns valkrets
Kandidat		Röster
Kandidat		Antal	%	+− %
	Knut Gillis Bildt	32	86,5
	Närmaste kandidat	5	13,5
Antal giltiga röster		37
Kasserade röster		0
Totalt		37

Valet hölls den 19 september 1899 för att utse en efterträdare till Lars Berg som hade avsagt sig sitt mandat. Valkretsen hade 37 valmän och samtliga deltog i valet.^[10]

1901

Förstakammarvalet i Sverige 1901: Norrbottens läns valkrets
Kandidat		Röster
Kandidat		Antal	%	+− %
	Lars Berg	33	84,6
	Närmaste kandidat	4	10,3
	Övriga kandidater	2	5,1	—
Antal giltiga röster		39
Kasserade röster		0
Totalt		39

Valet hölls den 18 september 1901 för att utse en efterträdare till Carl Otto Bergman som avlidit den 21 juni 1901. Valkretsen hade 39 valmän och samtliga deltog i valet.^[12]

1904

Förstakammarvalet i Sverige 1904: Norrbottens läns valkrets
Kandidat		Röster
Kandidat		Antal	%	+− %
	Karl Husberg	27	65,9
	Närmaste kandidat	11	26,8
	Övriga kandidater	3	7,3	—
Antal giltiga röster		41
Kasserade röster		0
Totalt		41

Valet hölls den 21 september 1904 för att utse en ny ledamot efter valkretsens mandat höjts från tre till fyra. Valkretsen hade 41 valmän och samtliga deltog i valet.^[13]

1906

Förstakammarvalet i Sverige 1906: Norrbottens läns valkrets
Kandidat		Röster
Kandidat		Antal	%	+− %
	Emil Berggren	40	95,2
	Lars Tingsten^[14]	1	2,4
	Axel Fagerlin^[14]	1	2,4	—
Antal giltiga röster		42
Kasserade röster		1
Totalt		43

Valet hölls den 18 september 1906 för att utse en efterträdare till Karl Husberg som avsagt sig sitt mandat. Valkretsen hade 43 valmän och samtliga deltog i valet.^[15]

1907

Förstakammarvalet i Sverige 1907: Norrbottens läns valkrets
Kandidat		Röster
Kandidat		Antal	%	+− %
	Carl Taube	28	65,1	▼15,5
	Lantmäterifiskal J. Hamrin^[16]	10	23,3
	Hjalmar Lundbohm^[16]	5	11,6	—
Antal giltiga röster		43
Kasserade röster		0
Totalt		43

Valet hölls den 18 september 1907 efter utgången av Carl Taubes nioåriga mandat. Valkretsen hade 43 valmän och samtliga deltog i valet.^[15]

1908

Förstakammarvalet i Sverige 1908: Norrbottens läns valkrets
Kandidat		Röster
Kandidat		Antal	%	+− %
	Nils Bosæus	26	61,9
	Lars Tingsten^[17]	16	38,1
Antal giltiga röster		42
Kasserade röster		1
Totalt		43

Valet hölls den 23 september 1908 efter utgången av Knut Gillis Bildts nioåriga mandat. Valkretsen hade 43 valmän och samtliga deltog i valet.^[15]

Riksdagsledamöter i andra kammaren

Norrbottens läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922–1970. Fram till 1921 var länet däremot indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866–1911 i kretsar med ett mandat vardera.

I andrakammarvalen 1866–1869 var landsbygden uppdelad på två valkretsar, Norrbottens norra domsagas valkrets och Norrbottens södra domsagas valkrets. Vid 1872 års val delades den södra valkretsen upp i Norrbottens södra domsagas södra valkrets (omfattande Piteå och Råneå tingslag) och Norrbottens södra domsagas norra valkrets (omfattande Överluleå och Nederluleå tingslag samt Jokkmokks och Gällivare lappmarker). I valet 1878 gjordes en total valkretsreform där de äldre valkretsarna ersattes av fyra nya: Piteå domsagas valkrets, Luleå domsagas valkrets, Kalix domsagas valkrets och Torneå domsagas valkrets. I valet 1908 bröts vissa områden ut ur Kalix- och Torneåkretsarna och bildade en femte valkrets, Gällivare domsagas valkrets.

Av länets städer ingick residensstaden Luleå samt Piteå i Härnösands, Umeå, Luleå och Piteå valkrets i valen 1866–1872, medan Haparanda ingick i landsbygdsvalkretsarna (se ovan). Vid valet 1875 överfördes dock Haparanda till stadsvalkretsen, som utökades till Härnösands, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Haparanda valkrets. Inför valet 1878 ändrades valkretsen till Luleå, Umeå, Piteå, Haparanda och Skellefteå valkrets, men i extravalet 1887 bildade de tre norrbottniska städerna en gemensam valkrets, Luleå, Piteå och Haparanda valkrets. Inför valet 1896 överfördes Piteå till Umeå, Skellefteå och Piteå valkrets medan de båda andra bildade Luleå och Haparanda valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Norrbottens läns södra valkrets (med tre mandat i valen 1911–1917, fyra i valet 1920) och Norrbottens läns norra valkrets (med tre mandat). Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets. Antalet mandat var sju i valen 1921–1932 och därefter åtta i valen 1936–1968.

1922–1924

Kristoffer Bergström, lmb
Nils Erik Nilsson, lmb
Linus Lundström, lib s 1922–1923, fris 1924
Ernst Hage, s vgr 1922–1923, s 1924
Oscar Lövgren, s vgr 1922–1923, s 1924
Jonas Dahlén, k
Robert Samuelsson, k

1925-1928

1929–1932

Jöran Grapenson, lmb
Harald Lundström, lmb
Nils Erik Nilsson, lmb
Reinhold Selberg, fris
Ernst Hage, s
Oscar Lövgren, s
Jonas Dahlén, k 1929, k (Kilbom) 1930–1932

1933–1936

Alf Meyerhöffer, lmb 1933–1934, ng 1935–1936
Nils Erik Nilsson, lmb 1933–1934, h 1935–1936
Johan Johanson, bf
Ernst Hage, s
Oscar Lövgren, s
Johan Brädefors, k (Sillén)/k
Hilding Hagberg, k (Sillén)/k

1937–1940

1941–1944

Emil Petersson, h (1/1–20/12 1941)
- Dan Blombäck, h (1942–1944)
Lars Andersson, bf
Johan-Olof Gavelin, s
Ernst Hage, s (1941–1942)
- Jakob Grym, s (1943–1944)
Ivar Jansson, s
Oscar Lövgren, s
Karl Viklund, s
Hilding Hagberg, k

1945–1948

Märta Boman, h
Lars Andersson, bf (1945–1946)
- Knut Stenvall, bf (1947–1948)
Johan-Olof Gavelin, s
Ivar Jansson , s
Oscar Lövgren, s
Karl Viklund, s (1945–1946)
- Hildur Ericsson, s (1947–1948)
Hilding Hagberg, k
Helmer Holmberg, k

1949–1952

1953–1956

1957–vårsessionen 1958

Höstsessionen 1958–1960

Märta Boman, h
Harald Larsson, c
Valdemar Berglund, s (1958–14/7 1960)
- Erik Hammarsten, s (17/10–31/12 1960)
Ivar Jansson, s
Annie Jäderberg, s
Ragnar Lassinantti, s
Olof Wiklund, s
Helmer Holmberg, k

1961–1964

Märta Boman, h
Harald Larsson, c
John Löfroth, fp
Annie Jäderberg, s
Ragnar Lassinantti, s
Ingvar Svanberg, s
Olof Wiklund, s (1961–1962)
- Erik Hammarsten, s (1963–1964)
Helmer Holmberg, k

1965–1968

Per Petersson, h
Harald Larsson, c (1965–13/8 1966)
- Arne Lindberg, c (16/10 1966–1968)
Bertil Öhvall, fp
Erik Hammarsten, s
Annie Jäderberg, s
Ragnar Lassinantti, s (1965–1966)
- Tage Hansson, s (1967–1968)
Ingvar Svanberg, s
Helmer Holmberg, k (1965–1966)
- Gösta Andersson, vpk (1967)
  - Eivor Marklund, vpk (1968)

1969–1970

Valresultat

1952

Parti		Röster			Mandatfördelning
Parti		Antal	%	+− %	Antal	+−
	Sveriges socialdemokratiska arbetareparti	55 148	50,0	+1,4	4	0
	Sveriges kommunistiska parti	19 025	17,3	-4,1	1	0
	Högerpartiet	13 354	12,1	+1,6	1	0
	Folkpartiet	13 052	11,9	+1,2	1	0
	Landsbygdspartiet Bondeförbundet	9 628	8,7	-0,1	1	0
	Övriga partier	7	0,0		—	—
Antal giltiga röster		109 213	100,0		8
Ogiltiga röster		373
Totalt		109 586 (77,0 %)

Inför valet upptogs 145 607 personer i röstlängden, och av dessa var 143 416 personer (98,5 %) röstberättigade och 2 191 personer (1,5 %) icke röstberättigade. Valdeltagandet var 77,0 %.^[18]

1956

Parti		Röster			Mandatfördelning
Parti		Antal	%	+− %	Antal	+−
	Sveriges socialdemokratiska arbetareparti	53 914	49,3	▼0,7	4	▬
	Sveriges kommunistiska parti	18 832	17,2	▼0,1	1	▬
	Högerpartiet	14 809	13,5	▲1,4	1	▬
	Folkpartiet	12 065	11,0	▼0,9	1	▬
	Landsbygdspartiet Bondeförbundet	9 871	9,0	▲0,3	1	▬
	Övriga partier	2	0,0	▼	0	▬
Antal giltiga röster		109 493	100,0		8
Ogiltiga röster		459
Totalt		109 952 (73,8 %)

Inför valet upptogs 151 939 personer i röstlängden, och av dessa var 148 957 personer (98,0 %) röstberättigade och 2 982 personer (2,0 %) icke röstberättigade. Valdeltagandet var 73,8 %.^[19]

1958

Parti		Röster			Mandatfördelning
Parti		Antal	%	+− %	Antal	+−
	Sveriges socialdemokratiska arbetareparti	63 079	53,1	▲3,8	5	▲1
	Sveriges kommunistiska parti	19 065	17,2	▼1,1	1	▬
	Högerpartiet	15 484	13,0	▼0,5	1	▬
	Centerpartiet	11 497	9,7	▲0,7	1	▬
	Folkpartiet	9 602	8,1	▼2,9	0	▼1
	Övriga partier	1	0,0	▼	0	▬
Antal giltiga röster		118 728	100,0		8
Ogiltiga röster		265
Totalt		118 993 (77,1 %)

Inför valet upptogs 157 639 personer i röstlängden, och av dessa var 154 259 personer (98,0 %) röstberättigade och 3 380 personer (2,1 %) icke röstberättigade. Valdeltagandet var 73,8 %.^[20]

1968

Parti		Röster			Mandatfördelning
Parti		Antal	%	+− %	Antal	+−
	Sveriges socialdemokratiska arbetareparti	85 247	57,8		5	+1
	Centerpartiet	18 285	12,4		1	0
	Vänsterpartiet Kommunisterna	14 924	10,8		1	0
	Högerpartiet	13 119	8,9		1	0
	Folkpartiet	12 021	8,1		0	-1
	Kristen Demokratisk Samling	2 889	2,0		0	0
	Övriga partier	37	0,0		—	—
Antal giltiga röster		147 532	100,0		8
Ogiltiga röster		611
Totalt		148 143 (87,3 %)

Inför valet var 169 684 personer röstberättigade. Antalet poströster utgjorde 10 481 eller 7,1 % av hela antalet röster.^[21]

Källor

Noter

^ Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988, läst 3 maj 2010
^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
^ [a b c d e f g h i] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 22 juli 2022.
^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 20 juni 2022.
^ [a b c d e f g h i] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 1 juni 2022.
^ [a b c d e f g h i] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 25 maj 2022.
^ [a b c d e f g h] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 12 maj 2022.
^ [a b c d e f g h] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 9 maj 2022.
^ [a b c d e f g h] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 23 oktober 2022.
^ [a b c d] Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1897–1899 , sidan 23. (Läst 26 mars 2016)
^ ”Tidningen Kalmar den 23 september 1898”. Arkiverad från originalet den 7 april 2016. https://web.archive.org/web/20160407001151/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:143990. Läst 25 mars 2016.
^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1900–1902 , sidan 23. (Läst 26 mars 2016)
^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1903–1905 , sidan 21. (Läst 2 april 2016)
^ [a b] Östgötaposten den 21 september 1906^{[död länk]}
^ [a b c] Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1906–1908, sidorna 22-23. (Läst 2 april 2016)
^ [a b] ”Östgötaposten den 20 september 1907”. Arkiverad från originalet den 15 april 2016. https://web.archive.org/web/20160415033129/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:199194. Läst 2 april 2016.
^ ”Östgötaposten den 25 september 1908”. Arkiverad från originalet den 2 april 2016. https://archive.is/20160402152317/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:147599&sequence_number=3&recordNumber=&totalRecordNumber=. Läst 2 april 2016.
^ SCB: Riksdagsmannavalen 1949–1952 Läst 27 maj 2015
^ SCB: Riksdagsmannavalen 1953–1956 Läst 2 april 2016
^ SCB: Riksdagsmannavalen 1957–1958 I Läst 2 april 2016
^ SCB: Riksdagsmannavalen 1965–1968 I Läst 27 maj 2015

Litteratur

Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 387–389
Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 466

[1] Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988, läst 3 maj 2010

[2] Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018

[rd_prot_199820021_2-3] [a b c d e f g h i] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 22 juli 2022.

[rd_prot_200220031_2-4] [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 20 juni 2022.

[rd_prot_200620071_2-5] [a b c d e f g h i] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 1 juni 2022.

[rd_prot_201020111_2-6] [a b c d e f g h i] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 25 maj 2022.

[rd_prot_201420151_2-7] [a b c d e f g h] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 12 maj 2022.

[rd_prot_201820191_2-8] [a b c d e f g h] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 9 maj 2022.

[rd_prot_202220231_2-9] [a b c d e f g h] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 23 oktober 2022.

[SCBval1897-1899-10] [a b c d] Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1897–1899 , sidan 23. (Läst 26 mars 2016)

[1898Kalmar-11] ”Tidningen Kalmar den 23 september 1898”. Arkiverad från originalet den 7 april 2016. https://web.archive.org/web/20160407001151/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:143990. Läst 25 mars 2016.

[12] Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1900–1902 , sidan 23. (Läst 26 mars 2016)

[13] Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1903–1905 , sidan 21. (Läst 2 april 2016)

[1906ÖP-14] [a b] Östgötaposten den 21 september 1906^{[död länk]}

[Val_1906-1908-15] [a b c] Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1906–1908, sidorna 22-23. (Läst 2 april 2016)

[1907ÖP-16] [a b] ”Östgötaposten den 20 september 1907”. Arkiverad från originalet den 15 april 2016. https://web.archive.org/web/20160415033129/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:199194. Läst 2 april 2016.

[1908ÖP-17] ”Östgötaposten den 25 september 1908”. Arkiverad från originalet den 2 april 2016. https://archive.is/20160402152317/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:147599&sequence_number=3&recordNumber=&totalRecordNumber=. Läst 2 april 2016.

[18] SCB: Riksdagsmannavalen 1949–1952 Läst 27 maj 2015

[19] SCB: Riksdagsmannavalen 1953–1956 Läst 2 april 2016

[20] SCB: Riksdagsmannavalen 1957–1958 I Läst 2 april 2016

[21] SCB: Riksdagsmannavalen 1965–1968 I Läst 27 maj 2015

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

Norrbottens läns valkrets – Wikipedia

Mandatantal

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)

1971–1973

1974–1975/76

1976/77–1978/79

1979/80–1981/82

1982/83–1984/85

1985/86–1987/88

1988/89–1990/91

1991/92–1993/94

1994/95–1997/98

1998/99–2001/02

2002/03–2005/06

2006/07–2009/10

2010/11–2013/14

2014/15–2017/18

2018/19–2021/22

2022/23–2025/26

Riksdagsledamöter i första kammaren

1867–1911 (successivt förnyade mandat)

1912–1914

1915–lagtima riksdagen 1919

Urtima riksdagen 1919–1920

1921

Valresultat

1898 (första)

1898 (andra)

1899

1901

1904

1906

1907

1908

Riksdagsledamöter i andra kammaren

1922–1924

1925-1928

1929–1932

1933–1936

1937–1940

1941–1944

1945–1948

1949–1952

1953–1956

1957–vårsessionen 1958

Höstsessionen 1958–1960

1961–1964

1965–1968

1969–1970

Valresultat

1952

1956

1958

1968

Källor

Noter

Litteratur