Norges statsskick – Wikipedia

Den här artikeln innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2021-11) Motivering: Vad hände med den tänkta grundlagsändringen efter valet 2009? Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Norge

Denna artikel är en del i serien om: Politik i Norge

Konstitution Monarki Kung Harald V Kronprins Haakon Regering Norges kabinett Statsminister (Lista) Jonas Gahr Støre Regering Regeringen Støre Parlament Stortinget Stortingspresident Masud Gharahkhani Politiska partier Politiker (kategori) Val 2021 års stortings 2019 års lokal 2017 års stortings 2015 års lokal 2013 års stortings 2011 års lokal 2009 års stortings 2007 års lokal 2005 års stortings 2003 års lokal 2001 års stortings 1999 års lokal Lokalförvaltning Fylken Kommuner Sametinget Utrikespolitik Utrikespolitik Relationer med EU Diplomatiska beskickningar

Atlas  v • r

Norge är en konstitutionell monarki med en parlamentariskt utsedd regering. Statschefens uppgifter inom det politiska systemet är främst ceremoniella. Den norska grundlagen från 1814 ger statschefen rätten att självständigt utnämna sin regering men sedan 1884, då parlamentarism infördes i Stortinget, har det blivit så att statsministern måste ha stöd i Stortinget. Formellt sett kan statschefen utnämna vem han vill som statsråd i regeringen men i praktiken utnämns statsråd efter förslag från statsministern.

Det norska parlamentet, Stortinget, består av 169 ledamöter från år 2005, valda från de 19 fylkena. Valsystemet är proportionellt med val vart fjärde år (och utan möjlighet till nyval eller extraval). Möten i Stortinget leds av Stortingspresidenten (talmannen). Stortinget består av två kammare - Odelstinget och Lagtinget - med något olika uppgifter. Medan Odelstinget väcker åtal till riksrätten och behandlar lagförslag i en första läsning, utgör Lagtinget riksrättens domarnämnd och bekräftar Odelstingets lagförslag i en andra läsning.

Lagtingets roll i lagstiftningsprocessen har dock alltmer tagit formen av en formalitet. Samtidigt finns en politisk vilja för att förändra riksrätten. Den 20 februari 2007 beslutade därför ett enigt Storting om flera förändringar i grundlagen, vilka bland annat innebär att delningen i två kammare upphör när Stortinget samlas igen efter de allmänna valen 2009. Beslutet måste dock bekräftas på nytt för att grundlagsändringen ska träda i kraft.^[1]

På regional och lokal nivå hålls också val vart fjärde år, i regel två år före/efter valet till Stortinget.

Den evangelisk-lutherska Norska kyrkan är ej skild från staten utan lyder i Norge under Stortinget.

Högsta domstol är Høyesterett. Som nämnts tidigare finns även en riksrätt, Riksretten, som hör mål mot regeringens och Stortingets ledamöter. Den har dock inte avgjort något mål sedan 1927, då den friade dåvarande statsminister Berge.

Sedan 2021 är Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre Norges statsminister. Stortingets president är Masud Gharahkhani.

• Monarki i Norge