Pavel Kutznetsov – Wikipedia

Pavel Kutznetsov
Självporträtt
Född5 november 1878
Saratov[1]
Död21 februari 1968
Moskva[1]
BegravningsplatsVvedenskojekyrkogården[2]
Konstnärskap
FältMåleri
UtbildningMoskvas skola för måleri, skulptur och arkitektur
Rörelseorientalism och symbolism[3]
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Pavel Varfolomevitj Kutzetsov, född 5 november 1878 i Saratov, död 21 februari 1968, var en rysk målare och grafiker.

Pavel Kutzetsov utbildade sig på Aleksej Bogoljubovs konstskola i Saratov 1891-96 och därefter först för Abram Archipov, och senare för Konstantin Korovin och Valentin SerovMoskavs måleri- skulptur- och arkitekturskola 1897-1904 samt ett år i Paris 1905. Hans tidiga målningar ställdes ut av konstnärsgruppen Mir Iskusstva och han var knuten till de ryska symbolisterna. Han medverkade i att organisera Rosa rosen-utställningen 1904 och var grundare och ledare av konstnärsgruppen Blå rosen 1907. Han undervisade på Moskvas statliga Stroganovinstitut för konstindustriell utbildning 1917–18 och 1945-48) och på Moskvas Konstinstitut 1918–37.

Kuznetsovs tidiga målningar är typiska för den symbolistiska gruppen Blå rosens poetiska uttolkningar av en inre, fantasifull värld genom arketypiska symboler. Efter 1910 tog han i ökande utsträckning inryck av folklig kultur, även fortsättningsvis med symbolismens starka färger och harmoniska mönster, men med förenklingar i sina avbildningar av vardagsliv i byar i Kirgizistan.

Verk i urval

[redigera | redigera wikitext]


  • Peter Stupples: Pavel Kuznetsov – His Life and Art, Cambridge 1989
  • Denna artikel är baserad på artikeln Pavel Kuzetsov på engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кузнецов Павел Варфоломеевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läs online, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  3. ^ Jean Cassou, Pierre Brunel, Francis Claudon, Georges Pillement & Lionel Richard, Encyclopédie du symbolisme, 1979, ISBN 2-85056-129-0.[källa från Wikidata]