Piers Gaveston – Wikipedia
Piers Gaveston | |
Piers Gavestons huvud visas upp för earlarna av Lancaster, Hereford och Arundel. Illustration från 1864 | |
Född | 1284[1][2][3] Gascogne, Frankrike |
---|---|
Död | 19 juni 1312[4] Warwickshire, Storbritannien |
Medborgare i | Frankrike |
Sysselsättning | Politiker |
Befattning | |
Irlands lordlöjtnant | |
Maka | Margaret de Clare (g. 1307–, cirka)[5][6] |
Barn | Amy de Gaveston[7] |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2022-05) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Piers Gaveston, född cirka 1284 i Gascogne, död 19 juni 1312 vid Blacklow Hill i närheten av Warwick, var en gasconsk-engelsk adelsman och Edvard II av Englands gunstling.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Piers var son till Sir Arnaul de Gabaston, en gasconsk soldat i Edvard I:s tjänst. Han kom till det kungliga hushållet som pojke och blev vän med prinsen. Detta ogillades av kungen som inte ville att sonen skulle umgås med någon av så låg börd. När Edvard ville förläna Ponthieu till Gaveston flög kungen upp ursinnig: "Din eländige horunge!" skrek kung Edvard. "Du vill nu dela ut landområden? Har du någonsin erövrat några? Så sant som Gud lever, om jag inte vore rädd för att splittra riket, skulle jag aldrig låta dig få ditt arv!" Sedan greppade han tag i prins Edvard i håret och slängde honom i golvet och sparkade sig utmattad.
Kung Edvard landsförvisade sedan Gaveston, i syfte att straffa sonen mer än Gaveston. Han tvingade prins Edvard och Piers att svära en ed att de aldrig mer skulle ses utan hans tillåtelse. Piers satte segel mot Frankrike med många fina gåvor från prinsen i lasten. Men så fort fadern hade dött i juli 1307 återkallade den nye kungen Gaveston och förlänade honom Cornwall.
Gaveston var gift med Margaret de Clare (1293–1342), ett barnbarn till Edvard I och gjordes till earl av Cornwall av sin vän kungen. Han regerade över riket då Edvard reste till Frankrike 1308 för att gifta sig med Isabella av Frankrike. Gaveston ogillades såväl av den nya drottningen som av adeln och de båda männen som var ungefär jämnåriga antas ha haft en homosexuell relation.
Efter sitt slarv vid kröningen sändes Gaveston till Irland som regent. Han återvände senare samma år och fick ännu fler fiender, och den mäktigaste av dem var Thomas av Lancaster, en av kungens kusiner, som Gaveston besegrade i ett tornerspel. Lancaster ledde oppositionen och tvingade kungen att återigen utvisa Gaveston. Då han återvände tillfångatogs han av sina fiender och avrättades. Han skulle snart ersättas av Hugh le Despenser.
Gaveston är en betydande rollfigur i Christopher Marlowes pjäs Edward II.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6991s12, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ British Museum person-institution thesaurus, British Museum-ID: 187991, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 17950767, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p10693.htm#i106929, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Vita Edwardi Secundi
- Guisborough, Walter of (1957). The Chronicle of Walter of Guisborough. London: Camden Society
- Harrison, Dick (2018). Englands historia Del 1. Lund: Historiska Media. sid. 166–168. ISBN 978-91-7545-647-8
- Johnstone, Hilda (1946) (på engelska). Edward of Carnarvon 1284–1307. Manchester University. Publications of the University of Manchester 295 (Historical Series 83). Manchester. Libris 2729717
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Piers Gaveston.