Politikåret 1968 – Wikipedia

Politikåret 1968
1967  · 1968  · 1969
Humaniora och kultur
Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater  · TV
Samhällsvetenskap och samhälle
Ekonomi · Krig  · Politik  · Sport
Teknik och vetenskap
Meteorologi · Vetenskap

Politikåret 1968 präglades i västvärlden av en politisk vänstervåg som utlöstes bland framför allt studerande ungdomar i flera länder. Det var efterkrigstidens barnkullar, som nu nått övre tonåren, och vände sig mot det etablerade samhället. Hippie och flower power, samt Vietnamrörelsen, blev symboler för deras generation.

• 18 februari - Hilmar Baunsgaard efterträder Jens Otto Krag som Danmarks statsminister.^[1]
• 21 februari - Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en Vietnamdemonstration tillsammans med Nordvietnams Moskva-ambassadör och håller ett USA-kritiskt tal.

• 1 mars - 1967 års apostoliska konstitution införs i Vatikanstaten.^[2]
• 8 mars - USA hemkallar sin ambassadör i Sverige med anledning av Olof Palmes demonstration.
• 19 mars - Sveriges regering föreslår femdagarsvecka i de svenska skolorna från höstterminen detta år.

• 20 april - Pierre Trudeau efterträder Lester B. Pearson som Kanadas premiärminister.^[3]

• 3 maj - På grund av rasåtskillnaden i Rhodesia ställer demonstranter till kravaller vid en Davis Cup-match i Båstad mellan Sverige och Rhodesia. Matchen stoppas.
• 8 maj - Regeringen beslutar att 110 km/h skall vara högsta hastighet på svenska motorvägar.
• 10-15 maj - Studenter revolterar under den så kallade Majrevolten i Frankrikes huvudstad Paris.
• 17 maj - Den svenska riksdagen fattar ett första beslut om representationsreform med enkammarriksdag och gemensam valdag för riksdags-, landstings- och kommunalval.
• 24-27 maj - Studenter i Stockholm ockuperar sitt eget kårhus i protest mot förslaget till ny studieordning, vilket har gått till historien som kårhusockupationen.
• Mitten av året - Sovjetunionens regeringschef Alexej Kosygin besöker Sverige.

• 5 juni - Sirhan Sirhan skjuter Robert Kennedy (Kennedy avlider dagen därpå).

• 16 augusti - Den svenska regeringen undertecknar fördraget om icke-spridning av kärnvapen och omöjliggör därmed svenska kärnvapen.
• 20 augusti - Sovjetunionen, Östtyskland, Polen, Ungern och Rumänien invaderar tillsammans Tjeckoslovakien.

• 12 oktober - Ekvatorialguinea blir självständigt.^[4]

• 13 november - I ett tal rättfärdigar den sovjetiske ledaren Leonid Brezjnev invasionen av Tjeckoslovakien med hänvisning till Brezjnevdoktrinen.

• 24 december - Elever på Konstfack i Stockholm inbjuder hemlösa att fira alternativ jul på skolan under parollen "Stoppa julterrorn".
• Okänt datum – Oswald Mosley ger ut sin självbiografi, My Life

• 15– 16 januari – Presidentval i Finland.
• 23 januari – Folketingsval i Danmark.
• 30 juni – Presidentval på Island.
• 15 september – I det sista svenska Andrakammarvalet får Socialdemokraterna för första gången sedan andra världskriget egen majoritet. Centern blir största oppositionsparti. Valdeltagandet slår rekord (88,7%). Vänsterpartiet erbjuder plats på sina vallistor för utomparlamentariska vänsterorganisationer. Man erbjuder Socialdemokraterna samverkan i kritiska valkretsar, vilket avböjs av dem.
• 5 november - Republikanen Richard Nixon väljs till president i USA.

• 24 april - Mauritius inträder i FN.^[5]
• Okänt datum – Erich Honecker blir ledare för Freie Deutsche Jugend.
• Okänt datum – Borgerliga Studenter – Opposition '68 bildas vid Stockholms universitet.
• Okänt datum – Kvinnoorganisationen Grupp 8 bildas av åtta kvinnor i Stockholm.

• 11 januari – Anders Borg, Sveriges finansminister 2006-2014.
• 5 mars – Gordon Bajnai, Ungerns premiärminister 2009–2010.

• 4 april – Martin Luther King, amerikansk medborgarrättskämpe.

• Wikimedia Commons har media som rör Politikåret 1968.
  Bilder & media