Prästsläkter – Wikipedia

Prästsläkt är ett begrepp inom svensk genealogi för att karakterisera vissa svenska släkter med medlemmar med koppling till kyrkan och dess prästerskap.

Med reformationen gavs svenska präster möjlighet att gifta sig och skaffa legitima barn. Med detta blev det vanligt att prästtjänster övergick på en son eller måg med biskopens och domkapitlets godkännande, eller att en ogift präst kunde få en tjänst genom konservering av änkan, det vill säga gifta sig med företrädarens änka.

Det var vanligt att bondsöner som sändes till gymnasiet avsåg att bli präster, och detta blev ofta en språngbräda för vidare socialt avancemang (se ståndscirkulation).

Systemet för kyrkliga tjänstetillsättningar gjorde det samtidigt fördelaktigt för åtminstone någon son i en prästfamilj att stanna i faderns yrke och det uppstod därför släkter där man i många generationer – ibland under flera hundra år – var präster, eller släkter där ett anmärkningsvärt antal medlemmar samtidigt kunde återfinnas på olika prästtjänster, ofta inom samma stift. Ibland sammanföll dessa båda kategorier. Dessa kriterier gör att man kan anse vissa släkter som en typisk "prästsläkt".

Några exempel från Svenska kyrkan där medlemmar av samma släkt oavbrutet varit präster i många generationer ges nedan. I några få av dessa gamla prästsläkter lever yrkestraditionen kvar på liknande sätt än idag.^{[källa behövs]}

Siffra efter namnet anger antal präster inom samma släkt. ^{[källa behövs]}