Pristichampsus – Wikipedia

Pristichampsus
Stratigrafisk utbredning: paleocen - eocen
Fossil skalle från Eocen funnen i Geiseldalen i Sachsen-Anhalt. (Utställd på Geiseltal Museum i Halle an der Saale)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
UnderklassDiapsider
Diapsida
InfraklassHärskarödlor
Archosauria
ÖverordningCrurotarsi
OrdningKrokodildjur
Crocodilia
UnderordningEusuchia
FamiljPristichampsidae
SläktePristichampsus
Vetenskapligt namn
§ Pristichampsus
AuktorGervais, 1853
Arter
  • P. rollinatii (Gray, 1831)
  • P. vorax (Troxell, 1925)
  • P. hengdongensis (Li 1984)
Hitta fler artiklar om djur med

Pristichampsus är ett numera utdött släkte tillhörande ordningen krokodildjur som förekom i ett ganska vidsträckt område under eocen. Fossil har hittats i Texas, Mellaneuropa, Kazakstan, och några möjliga fynd i Kina.

Dessa djur var cirka tre meter långa, hade långa ben samt ett kraftigare pansar än de flesta andra krokodiler. Med hjälp av de långa benen, som lyfte kroppen från underlaget har djuret förmodligen kunnat röra sig snabbt, och därmed kunnat ha rollen som toppredator i sin miljö. Tänderna var tillplattade i sidled och sågtandade och fötterna hade hovliknande klor, vilket också pekar på främst landjagande rovdjur. Pristichampsusarna anses höra till en utvecklingsgren av krokodildjuren som ledde till en återvändsgränd:[1]

Crocodylia 

Gavialoidea




Borealosuchus




Pristichampsus


 Brevirostres 

Alligatoroidea



Crocodyloidea






Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.