Rävige – Wikipedia

	Rävige
	By
Land	Sverige
Landskap	Halland
Län	Hallands län
Kommun	Falkenbergs kommun
Distrikt	Okome distrikt
Koordinater	57°3′2″N 12°41′5″Ö / 57.05056°N 12.68472°Ö
Area	903,6 hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
	Rävige bys läge i Hallands län. Rävige bys läge i Hallands län.
	Arealfakta från 1925

Rävige är den största byn i Okome socken, Falkenbergs kommun. Genom jordbruksrationalisering har byn delvis idag (2012) kommit att hamna inom grannbyn Magårds fastigheter.

Delar av Stora Trännsjön, som ingår i Ätrans huvudavrinningsområde, är belägna inom byns gamla gränser.

På byns nordligaste utmarker ligger sedan 2008 naturreservatet Skogen vilken ibland har kallats för ”Byn utan namn” eller ”Den försvunna skogsbyn”^[2].

Källor

^ Som källa för arealuppgiften har använts ”Beskrivning till [ekonomiska] kartan över Köinge, Okome och Svartrå socknar inom Faurås härad och Hallands län upprättad i Rikets Allmänna Kartverk år 1925”, vilket har sin förklaring dels i dess noggranna redogörelse för de då rådande förhållandena, dels för att fastighetsregleringar under senare år så radikalt har ritat om fastighetskartorna att ibland både byanamn raderats ut och historiska församlingsgränser flyttats. 1925 års beskrivning kan därför sägas utgöra den skriftliga källa som bäst speglar den (historiska) mantalssättning som rått sedan 1600-talets mitt och även det namnskick som (trots fastighetsregleringar) ännu råder på orten.
^ De båda småbruken som låg inom reservatet var Ekehult (Rävige 1:8) och Skogen (Rävige 3:5).

Litteratur

Johnsson, Elsa (1951). Hembygdsminnen från Okome, Köinge och Svartrå
Okome Hembygdsförening (1956). Okome. En bok om hembygden
Rosengren, Ingemar (2006). Folket i byarna Gällsås och Rävige i Okome socken

[1] Som källa för arealuppgiften har använts ”Beskrivning till [ekonomiska] kartan över Köinge, Okome och Svartrå socknar inom Faurås härad och Hallands län upprättad i Rikets Allmänna Kartverk år 1925”, vilket har sin förklaring dels i dess noggranna redogörelse för de då rådande förhållandena, dels för att fastighetsregleringar under senare år så radikalt har ritat om fastighetskartorna att ibland både byanamn raderats ut och historiska församlingsgränser flyttats. 1925 års beskrivning kan därför sägas utgöra den skriftliga källa som bäst speglar den (historiska) mantalssättning som rått sedan 1600-talets mitt och även det namnskick som (trots fastighetsregleringar) ännu råder på orten.

[2] De båda småbruken som låg inom reservatet var Ekehult (Rävige 1:8) och Skogen (Rävige 3:5).

[1]

[2]