Rida, rida ranka – Wikipedia

Från Sveriges Radios folkmusikinspelningar. Bohuslänsresan, kompletterande inspelningar 1960.

Rida, rida ranka är en folklig barnramsa som är känd i hela Norden.

Zacharias Topelius publicerade en variant av Rida, rida ranka-ramsan i sin samling Läsning för barn 1871. I anslutning till ramsan skrev han en liten berättelse om drottning Blanka av Namur, Magnus Erikssons drottning, som sjunger visan för sin son Håkan, sedermera kung av Norge. I berättelsen figurerar Margareta, Valdemar Atterdags dotter, som giftes bort vid 10 års ålder med Håkan.

Innehållet i Topelius tolkning inspirerade konstnären Albert Edelfelt till sin målning "Rida ranka" som i sin tur inspirerade docenten i estetik i Lund Hans Henric Hallbäck till visan Rida ranka med musik av August Ekenberg.

Ett hundratals uppteckningar och inspelningar av olika varianter av ramsan finns hos Svenskt visarkiv.

Variation av den "folkliga texten" ur Visbok, 1923.^[1]

Rida rida Ranka
hästen heter Blanka
Vart ska vi rida?
Till en liten piga
Vad kan hon heta?
Jungfru Margareta
den tjocka och den feta
...

Hans Henric Hallbäcks text

Rida, rida ranka,
hästen heter Blanka.
Liten riddare så rar
ännu inga sporrar har.
När han dem har vunnit,
barndomsro försvunnit.
...

Referenser

Noter

^ Bendixson, Nanna; f. Sohlman (1923). Visbok.: Dikter, visor och barnramsor ur handskrifter och skillingtryck valda och utg. av N. B.. Stockholm. Libris 2547014

Tryckta källor

Mattsson Christina, Norlén Håkan, red (1980). Visan vi inte minns: en sammanställning. Stockholm: Sveriges radio. Libris 7409595. ISBN 91-522-1598-9 (inb.)

Externa länkar

Originalverk på Wikisource:
- Topelius saga: Rida ranka
- Sången: Rida, rida ranka

[1] Bendixson, Nanna; f. Sohlman (1923). Visbok.: Dikter, visor och barnramsor ur handskrifter och skillingtryck valda och utg. av N. B.. Stockholm. Libris 2547014

[1]