Royal Fighter – Wikipedia
Royal Fighter | |
Royal Fighter med kusken Jennifer Tillman. | |
Smeknamn | Fightern[1] |
---|---|
Kön | Hingst |
Född | 4 maj 2008 |
Färg | Brun |
Ras | Varmblodstravare |
Sport | Travsport |
Aktiva år | 2010–2018 |
Härstamning | |
Efter | Varenne |
Undan | Fröken Julie |
Undanefter | Supergill |
Uppfödare | Per Rodert Christina Nilsson |
Personal | |
Tränare | Per K. Eriksson |
Kusk | Jennifer Tillman |
Skötare | Tina Eriksson |
Ägare | Per Rodert Christina Nilsson |
Karriär | |
Antal starter | 89 st |
Antal segrar | 15 st |
Segerprocent | 17 % |
Startprissumma | 2 971 305 kr |
Större segrar i urval | |
Bronsdivisionens final (maj, aug 2014) Meadow Roads Lopp (2015) Elitloppets försök (2015) | |
Externa länkar | |
Royal Fighter hos Svensk Travsport | |
Royal Fighter, född 4 maj 2008 i Karsnäs i Kaxholmen i Jönköpings län, är en svensk varmblodig travhäst. Han tränades av Per K. Eriksson vid Mantorptravet och kördes oftast av Jennifer Tillman.[2][3]
Han tävlade åren 2010–2018 och sprang in 3 miljoner kronor på 89 starter varav 15 segrar, 17 andraplatser och 14 tredjeplatser. Han tog karriärens största segrar i Bronsdivisionens final (maj 2014, aug 2014), Meadow Roads Lopp (2015) och Elitloppets försök (2015). Han kom även på andraplats i Silverdivisionens final (dec 2014) och på fjärdeplats i Elitloppet (2015).[2]
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Tidig karriär
[redigera | redigera wikitext]Royal Fighter började tävla i september 2010.[2] Han tog karriärens första seger i den tredje starten den 7 november 2011, körd av kusken Stefan Söderkvist.[4] Under våren 2012 började han köras av Jennifer Tillman.[2] De segrade redan i sitt första lopp tillsammans, den 26 april på Örebrotravet i vad som var Royal Fighters tredje seger i karriären.[5] Han gjorde därefter sin första V75-start i ett Klass II-försök den 10 maj 2012, men slutade oplacerad i loppet.[6] Totalt tog han fyra segrar på 34 starter och sprang in drygt 360 000 kronor fram till och med säsongen 2013.[2]
Genombrottet
[redigera | redigera wikitext]Royal Fighter var aldrig någon unghäststjärna, utan fick sitt stora genombrott först som 6-åring säsongen 2014. Han tog karriärens första V75-seger den 26 april 2014 på Åbytravet, efter en skrällseger i Bronsdivisionen där han var spelad på endast en procent.[7] Han tog ytterligare en skrällseger när han segrade i Bronsdivisionens final den 24 maj 2014 under Elitloppshelgen på Solvalla. Segern togs före hästar som B.B.S.Sugarlight och VästerboontheNews.[8] Han var därefter obesegrad under hela sommaren 2014 med fyra raka segrar.[2] I augusti tog han ytterligare en finalseger i Bronsdivisionen.[9] I november segrade han i Silverdivisionen, och i december följde han upp med en andraplats i Silverdivisionens final.[2] Totalt sprang han in drygt 1,1 miljoner kronor på 17 starter varav sju segrar under 2014, vilket gör detta till hans vinstrikaste säsong i karriären.[2]
Säsongen 2015 kom han att slå sig in i den högsta eliten. Han årsdebuterade med en start i Gulddivisionen den 2 maj och kom i detta lopp på tredjeplats.[10] Han startade därefter i Meadow Roads Lopp den 20 maj på Solvalla, där han stod för en uppmärksammad insats efter att ha segrat på 1.09,8 över sprinterdistans. Efter loppet väcktes röster om att Royal Fighter borde få en inbjudan till Elitloppet.[11][12] Den 23 maj kom inbjudan till Elitloppet.[13][14] Under sommaren 2015 deltog han även i Grupp 1-lopp som Hugo Åbergs Memorial, Åby Stora Pris och Sundsvall Open Trot.[2]
Elitloppet
[redigera | redigera wikitext]Både 2015 och 2016 deltog Royal Fighter i Elitloppet på Solvalla sista söndagen i maj. I 2015 års upplaga segrade han i sitt försökslopp före Mosaique Face och kom sedan på fjärdeplats i finalen.[15] Hans kusk Jennifer Tillman blev i samband med detta även den tredje kvinnan genom tiderna att köra Elitloppet.[16] I 2016 års upplaga kom han tvåa i sitt försökslopp och kvalificerade sig därmed för sin andra raka Elitloppsfinal. I finalen blev han oplacerade bakom vinnande Nuncio.[17]
Slutet på karriären
[redigera | redigera wikitext]Royal Fighters årsdebut 2018 planerades till maj, men fick skjutas upp då han fick en känning i ett gaffelband som även tidigare besvärat honom i perioder.[18] Han gjorde istället årsdebut den 3 september 2018 i ett lopp på hemmabanan Mantorptravet, där han blev fyra.[19] Detta kom att bli karriärens sista start. I slutet av september 2018 kom beskedet att ägarkretsen kring honom väljer att låta honom sluta tävla, för att sedan kunna börja en karriär som avelshingst.[18] Under tävlingskarriären sprang Royal Fighter in drygt tre miljoner kronor på totalt 89 starter varav 15 segrar. Han tog pallplaceringar i strax över hälften av sina starter.[2]
I samband med att Mantorptravet anordnade V75-tävlingar den 22 december 2018, avtackades Royal Fighter för sin framgångsrika karriär.[20]
Stamtavla
[redigera | redigera wikitext]Efter Varenne 1995 | Waikiki Beach 1984 | Speedy Somolli | Speedy Crown |
---|---|---|---|
Somolli | |||
Hula Lobell | Super Bowl | ||
Hollys Margeo | |||
Ialmaz 1985 | Zebu | Sharif di Iesolo | |
Keystone Lady | |||
Baree | Speedy Crown | ||
Spree Hanover | |||
Undan Fröken Julie 2002 | Supergill 1985 | Super Bowl | Star's Pride |
Pillow Talk | |||
Winky's Gill | Bonefish | ||
Lassie Blue Ship | |||
Francine Victory 1991 | Valley Victory | Baltic Speed | |
Valley Victoria | |||
Francine Crown | Speedy Crown | ||
Swinger Hill |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sundquist, Victor (26 juli 2015). ”Tillman vill inte sitta fast med ’Fightern’”. Expressen. Läst 22 december 2018.
- ^ [a b c d e f g h i j] "Profil: Royal Fighter". Svensk Travsport. Läst 22 december 2018.
- ^ Jnytt (27 maj 2015). ”Kaxholmens stjärna i världslopp” Arkiverad 23 december 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Jnytt. Läst 22 december 2018.
- ^ ”Lopp 1, Mantorp, den 7 november 2011”. Svensk Travsport. Läst 22 december 2018.
- ^ ”Lopp 3, Örebro, den 26 april 2012”. Svensk Travsport. Läst 22 december 2018.
- ^ ”Lopp 8, Åby, den 10 maj 2012”. Svensk Travsport. Läst 22 december 2018.
- ^ Wangle, Carl (24 april 2014). ”Miljonregn på V75 efter storskräll”. Aftonbladet. Läst 22 december 2018.
- ^ ”Lopp 6, Solvalla, den 24 maj 2014”. Svensk Travsport. Läst 22 december 2018.
- ^ Fernlund, Patrik (16 augusti 2014). ”Per: ’Utan honom hade jag lagt av’”. Aftonbladet. Läst 22 december 2018.
- ^ ”Lopp 7, Örebro, den 2 maj 2015”. Svensk Travsport. Läst 22 december 2018.
- ^ Olsson, Daniel (20 maj 2015). ”Royal Fighters uppvisning – vann på 1.09,8”. Travnet. Läst 22 december 2018.
- ^ Hansson, Rickard (21 maj 2015). ”Tillman: ’Anmärkningsvärt att det är 19 år sedan’”. Expressen. Läst 22 december 2018.
- ^ (23 maj 2015). ”Supertiden räckte ända till Elitloppet”. Corren. Läst 22 december 2018.
- ^ Andersson, Wilmer (23 maj 2015). ”Fyra nya hästar klara för Elitloppet 2015”. Expressen. Läst 22 december 2018.
- ^ Johansson, Lisa (27 maj 2016). "Nerver av stål – Jennifer Tillman har det som krävs för att vinna" Arkiverad 7 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Östersunds-Posten. Läst 16 november 2017.
- ^ TT (27 maj 2015). ”Tillman är Elitloppets tredje kvinna på 64 år”. Göteborgs-Posten. Läst 22 december 2018.
- ^ "Lopp 10, Solvalla, den 26 maj 2016". Svensk Travsport. Läst 16 november 2017.
"Lopp 14, Solvalla, den 26 maj 2016". Svensk Travsport. Läst 16 november 2017. - ^ [a b] ”Royal Figher har tävlat klart”. Travnet. http://www.travnet.se/blog/2018/09/20/elitlopps-finalisten-royal-fighter-har-tavlat-klart/. Läst 22 september 2018.
- ^ ”Lopp 3, Mantorp, den 3 september 2018”. Svensk Travsport. Läst 22 december 2018.
- ^ Knutsson, Thomas (2018). ”Tävlingskarriären över för Royal Fighter” Arkiverad 23 december 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Mantorpstravet. Läst 22 december 2018.
- ^ [{{{källa}}} ”Stamtavla”]. {{{källa}}}.