Shenzhou 10 – Wikipedia

Shenzhou 10
神舟十号
Illustration över Shenzhou 10 till höger, dockad med rymdstationen Tiangong 1 till vänster.
NSSDC-ID2013-029A[1]
Färdens tid14 dagar, 14 timmar, 29 minuter, 3 sekunder
Uppskjutning
RaketChang Zheng 2F/G
StartplatsJiuquans satellituppskjutningscenter, Inre Mongoliet
Start11 juni 2013, 09:38:02 UTC
Landning
LandningsplatsInre Mongoliet
Landning26 juni 2013, 00:07 UTC
Omloppsbana
Apogeum315 km
Perigeum262 km
Banlutning42,8°
Varv231 st
Dockning
Dockad medTiangong 1
Dockning13 juni 2013, 05:11 UTC
Ur dockning23 juni 2013, 00:26 UTC
Andra dockning23 juni 2013, 02:00 UTC
Andra ur dockning25 juni 2013, 23:05 UTC
Tid dockad12 dagar
Besättning
Nie Haisheng (2)
Zhang Xiaoguang (1)
Wang Yaping (1)
Kronologi
Föregående uppdrag Nästa uppdrag
Shenzhou 9 Shenzhou 11

Shenzhou 10 (神舟十号; Shénzhōu shíhào) är en kinesisk rymdfarkost av typen Shenzhou som 2013 gjorde Kinas femte bemannade rymdfärd. Den lyckade uppskjutningen av Shenzhou 10 markerade slutet för fas II i Projekt 921 i Kinas rymdprogram.[2]

11 juni 2013 sköts Shengzhou 10 upp med bärraketen Chang Zheng 2F/G från Jiuquans satellituppskjutningscenter i Inre Mongoliet.[3] Besättningen var Nie Haisheng (befäl, och även besättning på den tidigare Shenzhou 6), Zhang Xiaoguang (pilot) och Wang Yaping (laboratorieassistent)(Kinas andra kvinna i rymden).[4][5] Under flygningen dockade man två gånger med den obemannade kinesiska rymdstationen Tiangong 1 och var dockade i totalt 12 dygn. På rymdstationen utfördes medicinska och tekniska experiment. Från rymdstationen höll även Wang Yaping en videoföreläsning för mer än 60 miljoner studenter på jorden.[6]

Den 26 juni återinträdde farkosten i jordens atmosfär och landade i Inre Mongoliet efter drygt 14 dagar i rymden, vilket var den dittills längsta rymdresa som en kinesisk besättning genomfört.[3][7]

Shenzhou 10 skiljer sig i flera avseenden från sin föregångare Shenzhou 9. De huvudsakliga skillnaderna är relaterade till automatisk och manuell dockning och dockningskapacitet, förbättrad prestanda, säkerhet och tillförlitlighet.[4]

Officiellt har ingen backupbesättning uppgivits, men inofficiella källor uppger att backupbesättningen var Liu Boming (befäl), Panzhan Chun (pilot) och Deng Qingming (laboratorieassistent).[4]