Sigfrid Hansson – Wikipedia

För brottaren, se Sigfrid Hansson (brottare).
Sigfrid Hansson
Född12 juni 1884[1][2][3]
Vellinge församling[1][2][3], Sverige
Död25 mars 1939[1][2] (54 år)
Bromma församling[1][2], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4][5]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningJournalist, politiker[6][1][2], tidningsredaktör[1][6][2], fackföreningsperson
Befattning
Förstakammarledamot, Västra Götalands läns västra valkrets (1919–1937)[1][6][2]
Ordförande, Journalistförbundet (1928–1937)[3]
Politiskt parti
Socialdemokraterna[6][2]
SläktingarPer Albin Hansson (syskon)[1][2]
Namnteckning
Redigera Wikidata
Gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna. Överst på stenen står det "Labor omnia vincit improbus" ("Ihärdigt arbete övervinner allt").

Sigfrid Hansson, född 12 juni 1884 i Vellinge församling, Malmöhus län,[7] död 25 mars 1939 i Bromma församling, Stockholms stad,[8] var en svensk journalist, ämbetsman och politiker (socialdemokrat). Han var äldre bror till statsminister Per Albin Hansson.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Hansson gick först i sin far Carls fotspår och arbetade som murare 1897–1905, och var därefter medarbetare i Ny Tid. Hansson liksom sin bror tillhörde den skara unga socialdemokrater i Malmö som grundade det socialdemokratiska ungdomsförbundet (SDU) 1903.[9] 1908 anställdes han i Social-Demokraten, där han var ansvarig utgivare 1909–1914. Efter tjänstgöring vid Svenska Telegrambyrån blev Hansson 1920 redaktionssekreterare i Social-Demokraten. Samma år blev han redaktör för LO:s tidskrift Fackföreningsrörelsen. Han har i flera arbeten dokumenterat sig som en framstående kännare av den svenska fackföreningsrörelsens historia. Bland hans verk märks Bidrag till den svenska fackföreningens historia (3 band, 1920–1922), Den svenska fackföreningsrörelsen (1923, 2:a upplagan 1927) och minnesskriften Landsorganisationen första kvartssekel 1898–1923 (1923). Hansson medverkade även i Svensk uppslagsbok under signaturen S.H..[10]

Sigfrid Hansson blev under 1920- och 1930-talen en flitig skribent och debattör inom arbetarpressen. Hans idéer och tankar kom att få stor spridning. I egenskap av redaktör för Fackföreningsrörelsen fick Hansson också en central roll i LO och när organisationen under mellankrigstiden kom att satsa mer på folkbildning i syfte att förankra reformismen bland LO-medlemmarna blev Hansson en nyckelfigur.[11]

Hansson tillhörde sedan 1919 första kammaren, där han från 1922 tillhörde lagutskottet.[10]

Han var även föreståndare för LO-skolan Brunnsvik innan han 1937 blev generaldirektör för Socialstyrelsen.

Sigfridsgatan i södra Kulladal i Malmö är namngiven efter honom, liksom Per Albin Hanssons väg och Nils Edvinsgatan i närheten är namngivna efter hans bröder.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Arbetare, arbetsgivare, samhälle : fackföreningspolitiska rön och reflexioner. Stockholm: Tidens förlag. 1935. Libris 29237 
  • Arbetarklassens insatser i svensk självstyrelse. [Stockholm]. 1934. Libris 2689257 
  • Arbetarna och rationaliseringen. Landsorganisationens skriftserie, 99-0937270-3 ; 24. Stockholm: Tiden. 1930. Libris 1338272 
  • Arbetarrörelsen i Sverige : en historisk, organisationsteknisk och statistisk översikt. Lilla biblioteket (Tiden), 99-1317639-5 ; 1. Stockholm: Tiden. 1922. Libris 1470381 
  • Bidrag till den svenska fackföreningsrörelsens historia : Stockholms bokbinderiarbetareförening, B.A.F., 1872-1922. Göteborg: Nordiska boktryckeriet. 1922. Libris 443807 
  • Bidrag till den svenska fackföreningsrörelsens historia : Svenska bageri- och konditoriindustriarbetareförbundet. Stockholm: Arbetarnes Tryckeri. 1921. Libris 8207119 
  • Bland mästare, gesäller och lärpojkar. Från kunskapens fält, 99-1791566-4 ; 9. Stockholm: Norstedt. 1931. Libris 1354330 
  • Fackföreningarnas byggnadsproduktion 1922-1932 : minnesskrift  : på styrelsens uppdrag utarb. Stockholm: Tiden. 1933. Libris 1355459 
  • Fackföreningsfolket inför valet. Stockholm: Tiden. 1928. Libris 1331327 
  • Fackföreningsrörelsen i Sverige. Landsorganisationens skriftserie, 99-0937270-3 ; 17Internationellt fackföreningsbibliotek, 99-3196484-7 ; 6. Stockholm: Tiden. 1928. Libris 1338268 
  • Från Mackmyra till Saltsjöbaden. Stockholm: Kooperativa förbundets bokförlag. 1939. Libris 1034657 
  • Kontor och handel i Stockholm : minnesskrift. Stockholm. 1937. Libris 9828326 
  • Ett kvartssekel av Svenska bleck- och plåtslagareförbundets historia 1893-1918. Stockholm: Svenska bleck- och plåtslagareförbudent. 1918. Libris 8218246 
  • Lagarna om kollektivavtal och arbetsdomstol : med förklaringar. Landsorganisationens skriftserie, 99-0937270-3 ; 22. Stockholm. 1928. Libris 1322985 
  • Min skola och min "fröken". Ystad. 1939. Libris 2689259 
  • Minnesskrift : Landsorganisationens första kvartsekel 1898-1923. Stockholm: Tiden. 1923. Libris 487870 
  • Minnesskrift : Folkets hus i Stockholm 1901-1926. Stockholm: Föreningen Folkets hus. 1926. Libris 1331328 
  • Den modärna fackföreningsrörelsen. : En kortfattad framställning med särskild hänsyn till svenska förhållanden. Malmö. 1908. Libris 2689260 
  • Moskvateserna och fackföreningsrörelsen : en disputation mellan Sigfrid Hansson och Emil Andersson vid Arbetarnas bildningsförbunds studie- och talarkurs i Folkets hus i Stockholm fredagen den 4 mars 1921  : (stenografiskt referat). Landsorganisationens skriftserie, 99-0937270-3 ; 2. Stockholm: Tiden. 1921. Libris 1316626 
  • Den nya olycksfallsförsäkringslagen : Kortfattad praktisk handbok för arbetare, arbetsgivare och arbetsledare i industri, hantverk, handel och jordbruk. Stockholm: Fram. 1916. Libris 1653042 
  • Om studiet av fackföreningsrörelsen : radioföredrag den 9 januari 1928. Stockholm: ABF. 1928. Libris 1331329 
  • Praktisk socialism : ett studiebesök hos engelska byggnadsgillen. Landsorganisationens skriftserie, 99-0937270-3 ; 5. Stockholm. 1921. Libris 1316639 
  • Redogörelse för trettonmannakommissionensförslag angående tredje mans rätt. Stockholm: Tiden. 1934. Libris 2689261 
  • Skråtidens gesäller. Stockholm: Tiden. 1930. Libris 93821 
  • Solidaritet och monopolism : fackföreningsrörelsens aktuella problem (2. uppl). Stockholm: Tiden. 1926. Libris 1331330 
  • Studieplan i fackföreningskunskap. Landsorganisationens skriftserie, 99-0937270-3 ; 15. Stockholm: Tiden. 1927. Libris 1338267 
  • Den svenska fackföreningsrörelsen. Landsorganisationens skriftserie, 99-0937270-3 ; 9. Stockholm. 1923. Libris 450466 
  • Svenska murareförbundet 1890-1930 : minnesskrift. Stockholm: Förb. 1931. Libris 1291599 
  • Svenska träarbetareförbundets historia 1889-1923. Stockholm: Svenska träarbetareförbundet. 1925. Libris 8208878 
  • Svenskt fackföreningsliv under fem decennier. Landsorganisationens skriftserie, 99-0937270-3 ; 31. Stockholm: Tiden. 1932. Libris 31106 
  • Tredje mans rätt : enligt "lex Bergendal" och trettonmannakommissionens förslag. Landsorganisationens skriftserie, 99-0937270-3 ; 36. Stockholm: Tiden. 1934. Libris 1344922 
  • Ur den svenska arbetarrörelsens historia : fackföreningsväsendet. Skrifter / utgivna av Historielärarnas förening, 99-0417409-1 ; 2-3. Stockholm: Svenska bokförl. 1939. Libris 1376566 
  • Ur skomakaryrkets historia : en studie över skråväsendet. Stockholm: Tiden. 1919. Libris 1224558 
  • En vanvördig men beskedlig visa att högstämt sjungas vid Landsorganisationens 25-årsfest i Stadshuset uti Kungl. Huvudstaden den 1 Jan. 1924... Stockholm. 1923. Libris 2689266 
  • Yrkeshistoria, yrkesutbildning, arbetsvillkor. Stockholm: Lindfors. 1936. Libris 9337437 
  • Yrkesorganisation och arbetsvillkor. Stockholm: Lindfors. 1938. Libris 9337474 

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h] Sigfrid Hansson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12598, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfSsw, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Publicistklubbens porträttmatrikel, Publicistklubben, 1935, s. 226, läs onlineläs online, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 4 juni 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Hansson, SIGFRID, Svenskagravar.se, läs online, läst: 23 juni 2024.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d] Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 41, läs onlineläs online, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ Vellinge församlings födelse- och dopbok 1861–1884, s. 78
  8. ^ Bromma församlings död- och begravningsbok 1937–1941, s. 78
  9. ^ Jansson, Jenny (2012). Spindeln i nätet - Sigfrid Hansson och LO:sfackliga bildningsprojekt under 1920- och 1930-talen, i Årsbok om folkbildning, red. Boozon, Stellan, Hansson, Krister,Imnander, Maj-Britt, Viirman, Ants. Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning.
  10. ^ [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 627-28.
  11. ^ Jansson, Jenny (2012). Manufacturing Consensus: the Making of the Reformist Swedish Working Class. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sigfrid_Hansson&oldid=55087729”