Slaget vid Dresden – Wikipedia

Slaget vid Dresden
Del av Sjätte koalitionskriget
Slaget vid Dresden.
Ägde rum 26–27 augusti 1813 Plats Dresden, då del av Kungariket Sachsen, dagens Tyskland Resultat Fransk seger
Stridande
Franska kejsardömet	Kejsardömet Österrike Kejsardömet Ryssland Kungariket Preussen
Befälhavare och ledare
Napoleon Bonaparte Laurent Gouvion Saint-Cyr Michel Ney Joachim Murat Édouard Mortier	Karl zu Schwarzenberg Frans II Alexander I Michail Barclay de Tolly Fredrik Vilhelm III
Styrka
135 000 man	214 000 man
Förluster
10 000 döda eller skadade	38 000 döda, skadade eller tillfångatagna 40 kanoner

Slaget vid Dresden var ett fältslag mellan Frankrike och en koalition av allierade stater (Österrike, Preussen, Ryssland) mellan den 26 och 27 augusti 1813 under Napoleonkrigen.

Kejsar Napoléon I av Frankrike ville undsätta den sachsiska staden Dresden, som hotades av stormning av mycket starka allierade styrkor. De franska trupperna var demoraliserade efter många dagars marscherande i ösregn, men Napoléons insättande av sitt Kejserliga Garde avgjorde striden till fransmännens favör. Under slaget stupade även den franske generalen Jean Victor Moreau, som gått över till den allierade sidan. Slaget var Napoléons sista stora seger och bevisade hans taktiska snille, eftersom fransmännen var underlägsna till antalet under hela slaget. Dessutom var de allierade förlusterna mycket större än fransmännens, cirka 38 000 allierade förluster mot 10 000 franska.

• Wikimedia Commons har media som rör Slaget vid Dresden.
  Bilder & media