Sopron – Wikipedia

	Sopron
	Ödenburg
	Stad
	Brandtornet från 1100-talet i Sopron.
Flagga	Stadsvapen
	Smeknamn: Civitas Fidelissima (Mest lojala staden)
Land	Ungern
Provins	Győr-Moson-Sopron
Koordinater	47°41′5″N 16°34′59″Ö / 47.68472°N 16.58306°Ö
Area	168,97 km²
Folkmängd	60 548 (1 oktober 2011)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Geonames	3045190
	Webbplats: portal.sopron.hu/Sopron/portal/english/

Sopron (ungerskt uttal: [ˈʃopron]; tyska: Ödenburg, kroatiska: Šopron) är en stad i nordvästra Ungern nära den österrikiska gränsen. Staden ligger i provinsen Győr-Moson-Sopron och hade 2011 totalt 60 548 invånare.

Historia

Sopron blev under medeltiden del av kungariket Ungern. 1273 ockuperades slottet i Sopron av kung Ottokar II av Böhmen men han lämnade slottet efter en viss tid. Sopron utsågs till en av Ungerns kungliga fria städer (ungerska: Szabad királyi város) 1277 av kung László IV.^[2]

I samband med freden i Saint-Germain och befäst genom Trianonfördraget skulle de tre västungerska komitaten Sopron, Vas och Moson avträdda de tysktalande delarna till Österrike, där de bildade förbundslandet Burgenland. Sopron skulle ingå i Burgenland men de ungerska myndigheterna ville inte avträda staden, som skulle bli den nya huvudstaden i Burgenland, och en folkomröstning hölls i december 1921 som kompromiss. Området för folkomröstningen innehöll Sopron samt 8 närliggande byar. I fem av byarna fick den österrikiska sidan majoritet men Sopron, som hade 34 000 av folkomröstningsområdets 48 000 invånare, röstade flertalet för Ungern. Resultatet av folkomröstningen fastställdes den 23 december 1921 och Sopronområdet skulle tillhöra Ungern från och med 1 januari 1922. Först den 20 februari 1922 erkände Österrike resultatet.^[3]

Den 19 augusti 1989 ägde den paneuropeiska picknicken rum strax utanför Sopron. I samband med picknicken flydde över 600 östtyskar till Österrike.^[4]

Demografi

Språk

Enligt folkräkningarna 1900 och 1910 fördelade sig Soprons befolkning på detta sätt, avseende på språk:^[5]

Språk	Talare 1900	% 1900	Talare 1910	% 1910
Hela befolkningen	33 478	100,0 %	33 932	100,0 %
Tyska	17 924	53,5 %	17 318	51,0 %
Ungerska	13 540	40,4 %	91 305	44,3 %
Kroatiska	946	2,8 %	781	2,3 %
Slovakiska	279	0,8 %	184	0,5 %
Rumänska	13	0,0 %	13	0,0 %
Serbiska	9	0,0 %	8	0,1 %
Rutenska (Ukrainska)	2	0,0 %	0	0,0 %
Övriga	765	2,3 %	606	1,8 %

Religion

Enligt folkräkningarna 1900 och 1910 fördelade sig Soprons befolkning på detta sätt, avseende på religion:^[6]

Religion	Antal 1900	% 1900	Antal 1910	% 1910
Hela befolkningen	33 478	100,0 %	33 932	100,0 %
Romersk katolicism	21 406	63,9 %	21 752	64,1 %
Lutherdom	9 249	27,6 %	9 427	27,8 %
Judendom	2 440	7,3 %	2 255	6,6 %
Kalvinism	313	0,9 %	403	1,2 %
Katolska östkyrkor	40	0,1 %	41	0,1 %
Ortodox	17	0,1 %	32	0,1 %
Unitarism	10	0,0 %	19	0,1 %
Övriga	3	0,0 %	3	0,0 %