Steen Jørgensen Brahe – Wikipedia

Steen Jørgensen Brahe
Född	28 augusti 1623[1] Hagenskov, Danmark
Död	26 februari 1677[1] (53 år) Kristianstad, Sverige
Medborgare i	Konungariket Danmark
Utbildad vid	Universitetet i Leiden
Sysselsättning	Storgodsägare, officer
Barn	Sofie Brahe (f. 1648)[2]
Föräldrar	Jørgen Steensen Brahe Anne Prebensdatter Gyldenstjerne, arving af Fjellebro[2]
Redigera Wikidata

Steen Jørgensen Brahe, född den 28 augusti 1623 på Hagenskov, död den 26 februari 1677, var en dansk adelsman, äldste son till Jørgen Steensen Brahe.

År 1640 sändes han utomlands för studier och skrev samma år in sig vid universitetet i Leiden. Efter hemkomsten fick han av sin far herrgården Knudstrup i Skåne och gifte sig därefter den 6 september 1646 med Sophie Rosenkrantz, en dotter till den lärde Holger Rosenkrantz. År 1653 blev han antagen som ryttmästare vid ett skånskt kompani av det nyupprättade nationell rytteriet, men fick redan 1657 avsked från denna post. Under Nordiska krigen tog han på nytt tjänst och sändes 1658 med en liten styrka till Lolland, där han dock endast kom i tid för att ta del i Nakskovs ovärdiga kapitulation. Då kriget åter bröt ut, gjorde han under hela Köpenhamns belägring tjänst som generalkrigskommissarie.

År 1661 var han bland de adelsmän, som förseglade suveränitetsakten. Efter freden fick han liksom sina i Skåne bosatta ståndsbröder välja mellan att antingen lämna sitt jordagods eller att, i varje fall till en viss grad, ansluta sig till den nya tingens ordning. Han verkar ha valt det sistnämnda; men hans hjärta klappade dock för hans gamla fädernesland, och då Skånska kriget utbröt, anslöt han sig liksom flertalet av sina landsmän, höga och låga, till den danska saken och deltog som överste och partiledare med heder i kriget, men dog redan innan dess slut i Kristianstad. I hans gravskrift heter det, att han var amtmand över Assens och Hindsgavl Amter, men det har inte lyckats att finna någon utnämning av honom till detta uppdrag.

Under skånska kriget var Steen Brahe chef för ett nyinrättat skånskt dragonregemente som upplöstes efter hans död.^[3] En rapport från mars 1677 i Danmarks rigsarkiv anger att Brahe dog av "stockfluss" efter en tids sjukdom och att man nu hade ett stort antal officerare och ett mindre antal gemena som man inte visste vad man skulle göra av med. Vid slaget vid Lund den 4 december 1676 hade Brahe ingen officiell roll mer än att ledsaga kungen och ge generalerna råd, något som förgrymmade honom. Exakt vad hans mannar gjorde då är inte klart, möjligen var de i garnisonstjänst. Innan han dog, hann dock Steen Brahe vittna i processen mot Anders Sandberg som av vissa anklagades för att ha förorsakat den danska förlusten.

• Brahe, Steen i Carl Frederik Bricka, Dansk Biografisk Leksikon (första utgåvan, 1888)