Stomatol – Wikipedia

Stomatolreklam på Regeringsgatan i Stockholm omkring 1900.
En reklamskylt för Stomatol, 1930-tal.[1]

Stomatol (av grekiska στόμα stoma, "mun", och latinets oleum, "olja") är ett svenskt tandkrämsmärke som funnits sedan tidigt 1900-tal, men var från början ett antiseptiskt medel, för tändernas och munnens vård, uppfunnet 1895 av tandläkaren Albin Lenhardtson.[2] En annan uppgift hävdar att namnet skulle vara en ordlek på en tandläkares "tomma stol".[1]Tandkrämen tillverkades och marknadsfördes av företaget Såpasjuderiet Grumme & Son.

Tanken var att medlet från början skulle användas till gurgling vid svalgåkommor och dylikt. En huvudbeståndsdel skulle vara terpinol (en blandning av terpineol , terpinen och andra terpener), en produkt ur terpentin.[2] Nutida Stomatoltandkräm har en annan sammansättning än den ursprungliga. Stomatol är idag således inte en benämning som exakt definierar innehållet i tuben, utan det är ett varumärke.

Idén till stomatolen hämtades från den erfarenheten, att personer, som tuggade mycket kåda (till exempel i Dalarnas skogstrakter), vanligen hade vackra, väl bibehållna tänder.[2] Under en period under 1900-talet dominerade Stomatol marknaden för tandkräm i Sverige, vilket ledde till uttrycket stomatol-leende.

Företaget gjorde tidigt reklam för sin produkt både i tidningar och utomhus. På brandgaveln på en byggnad Regeringsgatan 92–94 fanns kring sekelskiftet 1900 en stor Stomatoltext och på gamla Katarinahissen monterades i november 1909 den så kallade Stomatolskylten. Det var en tidig rörlig ljusreklam som numera är förflyttad till det närbelägna Klevgränd 1B.

  • Stomatolskylten, Sveriges första och äldsta fungerande rörliga ljusreklam
  1. ^ [a b] Gamlaskyltar.se: Stomatol, läst 15 oktober 2024
  2. ^ [a b c] Stomatol i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]