French
DeutschTarsomys – Wikipedia
| Tarsomys | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Råttdjur Muridae |
| Underfamilj | Murinae |
| Släkte | Tarsomys |
| Vetenskapligt namn | |
| § Tarsomys | |
| Auktor | Mearns, 1905 |
| Utbredning | |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Tarsomys[1] är ett släkte av däggdjur som ingår i familjen råttdjur.[1] Arterna är nära släkt med vanliga råttor (Rattus) och räknas av Wilson & Reeder (2005) till Rattus-gruppen i underfamiljen Murinae.[2]
Arter enligt Catalogue of Life[1]:
- Tarsomys apoensis, med mjuk päls.
- Tarsomys echinatus, med taggig päls.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Dessa gnagare liknar vanliga råttor (Rattus) i utseende. De når en kroppslängd (huvud och bål) av 14 till 18 cm och en svanslängd av 12 till 16 cm. Pälsen är på ovansidan brun till rödbrun och vid buken smutsig ljusbrun eller gråaktig. Alla tår är utrustade med långa kraftiga klor och bakfötterna är smala. Öronen är bra täckt av hår.[3]
Tarsomys förekommer på ön Mindanao i södra Filippinerna. Arterna vistas i kulliga områden samt i bergstrakter upp till 2300 meter över havet. Habitatet utgörs av fuktiga skogar.[3][4]
Individerna vistas antagligen främst på marken och de äter troligen småkryp som grävs upp från marken.[3]
IUCN listar T. echinatus som sårbar (VU) och T. apoensis som livskraftig (LC).[4]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (25 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/tarsomys/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Tarsomys” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^ [a b c] Ronald M. Nowak, red (1999). ”Tarsomys” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 1527/28. ISBN 0-8018-5789-9
- ^ [a b] Tarsomys på IUCN:s rödlista, läst 25 oktober 2013.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|