French
DeutschThomas Nashe – Wikipedia
| Thomas Nashe | |
 | |
| Född | november 1567 Lowestoft[1], Storbritannien |
|---|---|
| Död | 1601[2][3][4] London |
| Andra namn | Cutbert Curriknave[5], Cutbert Curry-Knave[5], Marphoreus[5] och Philopolites[5] |
| Medborgare i | Storbritannien |
| Utbildad vid | St John's College  |
| Sysselsättning | Dramatiker, författare[6], poet |
| Redigera Wikidata | |
Thomas Nashe, född 1567, död 1601, var en engelsk satiriker.
Nashe livnärde sig i London med pamflettskriveri och omarbetning av skådespel. Hans humor, glänsande stil och flinka uppfattning av det löjliga och förvända gjorde honom till en fruktad belackare.
Av hans arbeten må nämnas: Anatomy of absurditie (1589), Pasquil’s apology (1590), Pierce pennilesse, his supplication to the devill (1592) och det satiriska maskspelet Summer’s last will and testament (1592, utgivet 1600).
Som hans mest betydande arbete betraktas dock i allmänhet äventyrarromanen The unfortunate traveller, or the life of Jack Wilton (1594). Den är den första engelska skälm- eller pikareskromanen och redan i denna egenskap av stort litteraturhistoriskt intresse.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nash, Thomas, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 15 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ British Museum person-institution thesaurus, British Museum-ID: 157310, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Michael S. Hart, Project Gutenberg, Project Gutenberg Literary Archive Foundation, Projekt Gutenberg författar-ID: 7595114, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0055438, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
|