Tiohärads lagsaga – Wikipedia
Tiohärads lagsaga kallades länge Värends lagsaga och var en medeltida lagsaga som omfattade sydvästra och mellersta delarna av Småland, från den dåvarande danska gränsen upp till Småländska höglandet söder om Vättern, varifrån Lagan och Emån flyter ner till Kattegatt respektive Östersjön. Lagsagan omtalas från slutet av 1100-talet.
Lagsagan inneslöt de tre "små landen" Finnveden, med Västbo, Östbo och Sunnerbo härad; Värend, med Allbo, Kinnevalds, Norrvidinge, Uppvidinge och Konga härad; samt Njudung, med Västra härad och Östra härad, sammanlagt tio härader, därav lagsagans namn.
Lagsagan, efter huvudlandet länge kallat Värends, stundom även Smålands, hade sin egen lagbok, Smålandslagen, (varav numera endast kyrkobalken finns kvar) sannolikt ända in i senare halvan av 1300-talet, då den ersattes av den allmänna landslagen.
1718–1719 var lagsagan ersatt av Kronobergs läns lagsaga och Jönköpings läns lagsaga (som också inkluderade områden som ingått i Kalmar läns och Ölands lagsaga).
Lagsagan avskaffades med övriga lagsagor 31 december 1849.
Lagmän
[redigera | redigera wikitext]- Nils omkring 1180
- Karl Ingeborgasson (Lejonbalk) 1266–1268
- Folke Karlsson (Lejonbalk) 1273–1283[1]
- Nils Sigridsson (Natt och Dag)1286–1299
- Magnus Karlsson (Lejonbalk) 1301–1304
- Ture Kettilsson (Bielke) 1313–1315
- Tuke Jonsson (Läma) 1319–1321
- Erik Turesson den äldre (Bielke) 1328
- Gustaf Nilsson (Bielke) nämnd 1336
- Sune Jonsson (Båt) 1337
- Gustaf Nilsson (Bielke) 1341
- Ulf Abjörnsson (Sparre av Tofta) 1347
- Nils Turesson (Bielke) 1348–1356
- Birger Ulfsson 1381–1382
- Karl Magnusson (Oxpanna) 1400–1426
- Arvid Svan 1426--1453
- Erik Eriksson (Gyllenstierna) den äldre 1453–1457,1468–1475
- Gustaf Larsson (Snedbjälke av Ed) 1460–1461
- Arvid Knutsson (Drake af Intorp) 1475–1497
- Arvid Trolle 1499–1505
- Bengt Abjörnsson (Liljesparre) 1508–1515
- Bengt Gylta 1520
- Tord Bonde 1523
- Ture Arvidsson Trolle 1528–1529
- Jöns Larsson (Bölja från Västbo) 1533–1537
- Måns Pedersson (Stierna) 1541–1547
- Axel Eriksson (Bielke) 1548–1559
- Sten Eriksson (Leijonhufvud) 1559–1561
- Arvid Trolle 1564–1565
- Erik Karlsson Gyllenstierna 1565–1568
- Nils Gyllenstierna 1568–1601
- Peder Ribbing 1602–1604
- Erik Ribbing 1605–1612
- Gustav Eriksson (Stenbock) 1613–1628
- Johan Eriksson Sparre 1630–1632
- Carl Carlsson Gyllenhielm 1634–1650
- Fredrik Stenbock 1650–1652
- Gustaf Adolf Lewenhaupt 1652–1656
- Erik Gyllenstierna 1657
- Axel Sparre 1657–1679
- Henrik Horn af Marienborg 1679–1680
- Augustin Leijonsköld 1680–1682
- Harald Strömfelt 1682–1695
- Johan Tungel 1695–1708
- Gabriel Gyllengrip 1708–1718
- Johan Palmfelt 1719–1729
- Nils Stedt 1729–1736
- Carl Bonde 1737–1740
- Carl Gustaf Silverskiöld 1740–1741
- Erik Germund Cederhielm 1741–1743
- Gustaf Fredrik Rothlieb 1744–1747
- Gustaf Leonard Stenbock 1747–1758
- Georg Adolf Rutensköld 1759–1773
- Salomon von Otter 1773–1776
- Carl Gustaf Spens 1776–1793
- Arvid Erik Posse 1783–1795
- Jonas Stockenberg 1795–1807
- Fredrik Jakob Funck 1807–1817
- Carl Arvid von Otter 1817–1849
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 325
- Tiohärad i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
- Rudolf Tengberg, Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige. Lagmansdömen Stockholm 1875.
Noter
[redigera | redigera wikitext]
|