Trädgårdskonst – Wikipedia
Trädgårdskonst är konstformen kring att planera, formge och anlägga en trädgård. Den nuvarande europeiska trädgårdskonsten sina rötter i 600-talets islamiska trädgårdar. Trädgårdskonstens historia har uppvisat höjdpunkter i Europa under renässansen och barocken; de italienska renässansträdgårdarna på 1500- och 1600-talen, som Villa d'Este, de franska barockträdgårdarna på 1600- och 1700-talen som till exempel barockträdgårdarna på Versailles, i Sverige Drottningholms slott och Tessinska palatset i Stockholm och i England landskapsparkerna, som till exempel Blenheim Palace på 1700- och 1800-talen.
De historiska kinesiska (som Yuanmingyuan) och japanska trädgårdarna (till exempel Zenträdgårdna) har också några mycket förfinade och raffinerade exempel på trädgårdskonst.
Trädgårdskonstens historia har genom tiderna omfattat all slags iordningställande av trädgårdar där syftet varit att skapa en helhet av upplevelser utifrån den miljö, biotop, växtzon, klimat och kultur som varit rådande.
Brukskonst
[redigera | redigera wikitext]Trädgårdskonst kan också i dagligt tal också avse konstföremål i syfte att utsmycka trädgården med annat än växter, till exempel skulpturer, smärre byggnader eller andra arrangemang som inte direkt har med växtligheten att göra.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Arvidsson, Bengt, Bed och arbeta i trädgården. Trädgårdskonsten i tro och tradition, Lund 2009
- Dunér, Sten och Katarina Dunér, Den gyllene trädgården. Trädgårdskonstens idé- och kulturhistoria från Adam till örtagård, 2001
- Flinck, Maria, Tusen år i trädgården: från sörmländska herrgårdar och bakgårdar, Stockholm 1996
- Trädgårdskonstens historia 3000 år av Penelope Hobhouse, Natur & Kultur, 2004, ISBN 91-27-35528-4