French
DeutschTundrasnäppa – Wikipedia
| Tundrasnäppa Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Tundrasnäppa under första levnadsåret. Notera de rödbruna övre skulderfjädrarna, de grå undre skulderfjädrarna och den vita V-formen på ryggen som skiljer den ifrån en adult tundrasnäppa. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning | Vadare Charadrii |
| Familj | Snäppor Scolopacidae |
| Släkte | Calidris |
| Art | Tundrasnäppa C. mauri |
| Vetenskapligt namn | |
| § Calidris mauri | |
| Auktor | Cabanis, 1857 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Tundrasnäppa[2] (Calidris mauri) är en liten vadare som häckar på arktisk tundra i nordöstra Sibirien och i Alaska. Vintertid flyttar den så långt söderut som till Sydamerika. Arten är en mycket sällsynt gäst i Europa, med endast två fynd i Sverige. Tillsammans med sandsnäppa, som den är väldigt lik, är tundrasnäppan ensam om att ha lite rudimentär simhud mellan tårna. Den kan också påminna om en liten kärrsnäppa. Tundrasnäppan anses vara en av Nordamerikas vanligaste vadare och beståndet tros vara livskraftigt.[3]
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Utseende
[redigera | redigera wikitext]Adulta tundrasnäppor mäter 14–17 cm, har ett vingspann på 28–37 cm och väger cirka 18–42 gram.[4] Den har mörka ben och för en vadare av denna storlek ganska lång, svart, svagt nedåtböjd näbb som smalnar av mot spetsen. Näbben varierar i längd mellan individer men oftast är honans näbb längre än hanens.[4]
I häckningsdräkt har den rödbruna och svartfläckade skulderfjädrar som kontrasterar mot ganska matt gråbruna vingtäckare. Undersidan är vit med mörka pilspetsformade fläckar på bröstet och kroppssidan. Den har rödbrun hjässa och örontäckare och ett tydligt vitt ögonbrynsstreck, speciellt framför ögat.
I juvenil dräkt har tundrasnäppan ett brett ljust ögonbrynsstreck, ljust "ansikte" med ljusa beigafärgade örontäckare, rödbruna övre skulderfjädrar, men grå och svarta undre skulderfjädrar, och ett otydligt vitt "V" på ryggen. Tundrasnäppan är den enda småvadaren förutom sandsnäppan som har en antydan av simhud mellan tårna.[3][5]
I fält kan den vara svår att särskilja ifrån andra vadare av samma storlek, speciellt ifrån småsnäppa och sandsnäppa i vinterdräkt då dessa arter under vinterperiod är övervägande grå. Tundrasnäppan har dock i genomsnitt något längre och mer nedåtböjd näbb, och i häckningsdräkt och i juvenil dräkt är den oftast mer rödbrun på hjässan och på ryggen än sandsnäppan.[3][5] En annan skillnad är att tundrasnäppan ruggar till vinterdräkt tidigare på hösten än sandsnäppan vilket resulterar i att många tundrasnäppor redan bär sin grå vinterdräkt i september medan vissa individer av sandsnäppa fortfarande bär juvenil- eller häckningsdräkt i november.[5]
Läte
[redigera | redigera wikitext]Tundrasnäppan lockar med ett kort och ljust "tjit". Spellätet beskrivs som ljusare, svagare och enklare än sandsnäppans.[3][6]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Tundrasnäppan är en flyttfågel som häckar i kustområden i Alaska och på den östligaste delen av Tjuktjerhalvön.[4] Den övervintrar utmed kusterna av Nord-, Central- och Sydamerika, och i Västindien. Under vår- och höstflytten har den uppträtt i Japan, Kina och i Taiwan, och på våren på Koreahalvön.[4]
Arten observeras mycket sällsynt i Europa och är där den mest sällsynt förekommande vadaren av alla nordamerikanska vadare i släktet Calidris.[3] De flesta fynd görs i september och oktober.[7] I Sverige har den setts endast tre gånger: Skälderviken i Skåne 1988 och Västerstadsviken på Öland 2012, samt nyårsafton 2022 i Haby, Bohuslän[8].[9]
Taxonomi och systematik
[redigera | redigera wikitext]Tundrasnäppan beskrevs första gången 1838 av Charles Lucien Bonaparte under det vetenskapliga namnet Heteropoda mauri för att hedra Ernesto Mauri, professor och direktör för Roms botaniska trädgård och samarbetspartner med Bonaparte. Då Bonaparte inte hade följt regelverket för zoologisk binomial nomenklatur så kom namnet 1857 att ändras till Ereunetes mauri av Jean Louis Cabanis. Senare flyttades arten till släktet Calidris.[10] Arten är monotypisk vilket innebär att den inte delas upp i några underarter. Genetiska studier visar att tundrasnäppan är nära släkt med sandsnäppan (Calidris pusilla), på lite längre håll även tuvsnäppan (C. melanotos) och prärielöpare (C. subruficollis’').[11][12][13]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Biotop
[redigera | redigera wikitext]Tundrasnäppan häckar på arktisk tundra, i kustområden och i mossbiotoper. Under häckningsperioden födosöker den ofta på våt hagmark. Under flytten och i vinterkvarteren uppträder den på dyiga stränder, våtmarker och estuarier. Den födosöker genom att plocka insekter och små kräft- och blötdjur som den lokaliserar med hjälp av synen.
Häckning
[redigera | redigera wikitext]Tundrasnäppans rede är en uppskrapad grund grop direkt på marken, ofta placerad under någon form av vegetation. Hanen gör flera bogropar och honan väljer i vilken hon lägger sina ägg, som vanligtvis är fyra stycken. Båda föräldrarna ruvar äggen i 20 till 22 dagar och tar hand om ungarna.[10] Ibland överger honan sin partner för att lägga en andra kull innan ungarna blivit flygga.
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Tundrasnäppan är en av de vanligaste vadarna i Nordamerika med en population på över en miljon individer. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] BirdLife International 2012 Calidris mauri Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
- ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – september 2022”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 29 september 2022.
- ^ [a b c d e] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 164–165. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ [a b c d] Brazil, M. (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guides, sid. 188–189, ISBN 978-0-7136-7040-0
- ^ [a b c] David Allen Sibley (2000) The Sibley Guide to Birds, National Audubon Society, sid. 186, ISBN 0-679-45122-6
- ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 166. ISBN 0-679-45120-X
- ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-84-941892-9-6
- ^ Anders Melin (2 januari 2023). ”Tundrasnäppa – första i Bohuslän”. Bohusläns ornitologiska förening. https://bohof.com/2023/01/02/tundrasnappa-forsta-i-bohuslan/. Läst 9 augusti 2023.
- ^ Tundrasnäppa, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
- ^ [a b] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- ^ Banks, R.C. (2012), Classification and Nomenclature of the Sandpipers (Aves: Arenariinae), Zootaxa 3513, 86-88.
- ^ Gibson, R., and Baker, A. (2012) Multiple gene sequences resolve phylogenetic relationships in the shorebird suborder Scolopaci (Aves: Charadriiformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 64: 66-72.
- ^ Cerny D, Natale R. 2022. Comprehensive taxon sampling and vetted fossils help clarify the time tree of shorebirds (Aves, Charadriiformes). Mol. Phylogenet. Evol. 177: 107620.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör tundrasnäppa.
Wikispecies har information om tundrasnäppa.- Artikel om identifiering av denna och andra arter av småvadare - www.surfbirds.com
- Populationsstatus för tundrasnäppa - Cornell Lab of Ornithology
- Tundrasnäppa (Calidris mauri) - USGS Patuxent Bird Identification InfoCenter
- Läten på xeno-canto.org
|